Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en analys av EU:s jordbrukspolitiks negativa inverkan på folkhälsan.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att EU:s subventioner till vin- och tobaksodling bör avvecklas.
EU:s jordbrukspolitik är en gigantisk koloss som tar oerhörda ekonomiska resurser i anspråk. Nära halva EU:s budget går till jordbrukspolitiken, dvs. runt 400 miljarder kronor om året. Den är också nästan så långt ifrån miljömässigt och djuretiskt hållbar som man kan tänka sig. Helst av allt skulle jag vilja att hela jordbrukspolitiken på EU-nivå avskaffas och alltså åternationaliseras. Dock lär det ta ett tag att få igenom denna åsikt i EU. En reformering av EU:s jordbrukspolitik så att endast ekologiskt hållbara och djurvänliga jordbruk är berättigade till stöd kan vara ett steg i rätt riktning.
Men det handlar inte bara om på vilket sätt jordbruket sköts. Det handlar också om vilken jordbrukspolitik EU driver när det gäller att subventionera vad som ska produceras samt på vilket sätt detta hänger samman med andra politiska målsättningar.
Ökad och förbättrad folkhälsa är en sådan målsättning, fastslagen i Sverige liksom också EU. I såväl svenska mål som EU-mål för folkhälsan lyfts bl.a. frågan om sunda och säkra miljöer och produkter, minskat bruk av alkohol och tobak samt säkra livsmedel fram. Det betonas också särskilt att hälsan måste beaktas inom alla politikområden. Frågan är dock om så görs.
EU subventionerar produktionen av tobak med flera miljarder svenska kronor per år.
EU har regler för s.k. säljfrämjande åtgärder med stöd till feta mjölkprodukter, bl.a. riktat till skolbarn.
EU ger stöd till produktion och konsumtion av smör och grädde på närmare 3 miljarder per år.
EU ger stöd till vinodling och också ett stöd till s.k. överskottsvin som leder till att priserna dumpas.
Det finns säkert många fler exempel. Poängen här är att det inte tycks finnas någon samordning av politiken. Å ena sidan har man fina folkhälsomål för att bl.a. förhindra fetma och en restriktiv alkoholpolitik för att skydda hälsan, men å andra sidan bedriver man en aktiv jordbrukspolitik för att stödja just denna produktion. Det är orimligt.
Slutsatsen blir att det måste göras en analys av EU:s jordbrukspolitiks negativa inverkan på folkhälsan. Det är rimligt att tro att denna analys visar på vilken negativ effekt EU:s jordbrukspolitik har på folkhälsan. Jag förutsätter då att regeringen vidtar åtgärder för att ändra EU:s politik inom detta område. Ett lämpligt tillfälle att göra detta är under den översyn av EU:s jordbrukspolitik som nu påbörjats.
En av de saker man dock genast borde kunna ändra på är det stöd som EU i dag ger till produktion av tobak och vin. Regeringen bör genast verka för att detta stöd upphör i EU.