Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt presenterar en ny förvaltningsplan för vargen med möjligheten att begränsa vargstammens ökningstakt.
Riksdagen har beslutat om ett etappmål för att utveckla den svensk-norska vargstammen som innebär att vi ska ha 200 vargar eller 20 föryngringar per år. De senaste åren har vargstammen vuxit. Under 2008 har vargspårarna i landet registrerat 19 föryngringar i Sverige. Det innebär att vi befinner oss nära riksdagens mål på 20 föryngringar per år i landet. Kanske är etappmålet till och med redan nått och på väg att passeras.
Problemet med den svensk-norska vargstammen är att den är koncentrerad till en begränsad del av landet, framför allt Värmland, Dalarna, Närke och Gästrikland. I den här delen av landet finns det därför bland en del av befolkningen en djup oro och otrygghet över vargstammens utbredning och stark kritik över den nationella rovdjurspolitiken. Oron och kritiken handlar framför allt om att den ökande andelen vargar i regionen bidrar till att vargattackerna mot tamdjur, framför allt jägarnas hundar, ökar.
Det är viktigt att inse att alla våra rovdjursarter kan orsaka skador på tamdjur. Därför finns rättigheter att försvara sina tamdjur vid angrepp av rovdjur. Genom beslut i riksdagen utvidgades de möjligheterna under år 2006 för tamdjur i hägn och under år 2007 även för tamdjur utanför hägn. För att förstärka djurägares möjligheter att skydda sina tamdjur om de blir angripna av rovdjur, beslöt således regeringen i mars 2007 om ett tillägg i paragraf 28 i jaktförordningen. Tillägget är tidsbegränsat till två år och innebär att man kan skydda sina djur även utanför inhägnade områden utan att rovdjuret redan fullbordat ett angrepp.
Naturvårdsverket har fått i uppdrag att utvärdera förändringen så att rovdjursstammarna inte påverkas negativt. Bestämmelsen gäller från den 1 maj 2007 till den 1 maj 2009, då den upphör att gälla om inte ett nytt aktivt beslut fattas. Djurägare får även bidrag till olika förebyggande åtgärder och ersättning för tamdjur som skadats eller dödats av rovdjur.
För att förbättra såväl samexistensen mellan människor och stora rovdjur som kunskapen om rovdjuren har också ett antal andra åtgärder genomförts. De så kallade rovdjursakutgrupperna påbörjade sin verksamhet under 2006 i Värmland och Dalarna. Dessa leds och utvecklas av länsstyrelserna. Grupperna, som även kan verka i angränsande län, ska snabbt rycka ut vid rovdjursangrepp eller när människor på annat sätt har problem med stora rovdjur i sin närhet.
Den förra socialdemokratiska regeringen tillsatte i januari 2006 en särskild utredning om de stora rovdjuren, bland annat vargen. Denna rovdjursutredning redovisades till regeringen/Miljödepartementet i december 2007. Utredaren (Åke Pettersson) föreslog bland annat vargstammen inte ska tillåtas öka ytterligare när etappmålet har nåtts, utan ligga fast i tre år. Slutbetänkandet var ute på remiss till juni 2008. Den borgerliga regeringen har sagt att man ska lägga en proposition till riksdagen om den framtida rovdjurspolitiken. Men under gällande riksmöte är en sådan proposition ännu inte aviserad.
Eftersom etappmålet för vargstammen med största säkerhet redan har uppnåtts och passerats måste regeringen skyndsamt presentera en ny förvaltningsplan för vargen som har till syfte att stabilisera vargstammens utveckling. En sådan förvaltningsplan bör innehålla möjligheten att begränsa vargstammens ökningstakt genom licensjakt.