Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om stöd till klimatforskning.
Under senare år har jordens klimat alltmer hamnat i fokus i den mediala och politiska debatten. Vetenskapliga studier och utsagor har gjort gällande att mänskligheten står inför stora klimatologiska förändringar. Generaliserade begrepp, som klimatförändringar, används ofta i den dagliga debatten och som argument för politiska målsättningar och beslut. Tyvärr är begreppet klimatförändringar vilseledande, då klimatförändringar ständigt pågår och har gjort så sedan jordens tillblivelse. Vad som egentligen åsyftas är antropogen klimatförändring, alltså påverkan som har sitt ursprung i mänskliga aktiviteter.
Den rapport, som FN:s klimatpanel lämnade, blev startpunkten för en i flera delar hysterisk medial uppmärksamhet. Det mediala och politiska intresset koncentrerades enbart till rapportens slutsummering och bortsåg från andra viktiga delar i rapporten, vilket medförde att flera andra forskningsresultat och vetenskapsområden i rapporten förbisågs.
Ett tydligt exempel på detta är fokuseringen på koldioxidutsläpp som den enda källan till och orsak till förväntad global temperaturökning. Enligt rapporten befaras att det ökade antropogena koldixiodutsläppet på en tiondedels promille kommer orsaka kraftig global temperaturökning med åtföljande klimatförändringar. I klimatrapportens huvuddel påvisas däremot andra faktorer, såsom solinstrålning och planetrörelser, som större källor till påverkan av den globala temperaturen, vilket kan beläggas med historiska fakta. Dessa uppgifter har nu lyfts fram av etablerade forskare från många länder och efter en tid uppmärksammats i olika vetenskapliga media också i Sverige. Det har dessutom framkommit att klimatforskning på andra områden än de medialt och politiskt korrekta har svårt att få ekonomiskt och resursmässigt stöd. Detta är inte acceptabelt. Det är viktigt att olika klimatrelaterade forskningsområden får samhällets stöd. Komplexiteten inom klimatologi är stor och därför är behoven av forskning inom flera klimatrelaterade områden, t.ex. astronomi, biogeokemi och hydrologi, nödvändiga för att skapa en heltäckande bild av orsak och verkan.
Stora och vägledande beslut i klimatfrågor måste bygga på breda och välgrundade fakta. För politiska beslutsfattare är det därför av stor vikt att stödja klimatforskning på bred front. Vid fördelning av forskningsanslag måste man värna olika forskningsgrenar, vilket ska komma till uttryck i inriktningen av den nationella forskningspolitiken.