Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att värna Stockholms och Mälardalens stränder.
Just nu ses strandskyddsbestämmelserna över. Orsaken till översynen är att de nuvarande bestämmelserna många gånger varit alltför rigida och hämmat utvecklingen på landsbygden och i glest befolkade områden. Därför föreslås nu ett utökat lokalt bestämmande och att en större hänsyn ska tas till lokala skillnader. Det tror jag är bra för landsbygdsutvecklingen i Sverige.
Runt om i landet finns många entreprenörer och enskilda intressen, exempelvis boende, golfbanor och campingplatser, som vill expandera ner till den strandnära zonen. På en del ställen är det både invändningsfritt och praktiskt möjligt; på andra krockar expansionen med andra angelägna intressen.
I våra mest attraktiva områden och i våra storstäder däremot, ser läget annorlunda ut. Här har exploateringen av de strandnära områdena ökat avsevärt den senaste tiden. Utbredningen har krympt de gemensamma utrymmena.
I Stockholm och i Mälardalsområdet vill många gärna bo strandnära. Det upplevs som attraktivt och ger boendet en ökad kvalitet. Att fler bostäder behövs i storstäderna råder ingen tvekan om. Inflyttningen till regionen har ökat de senaste åren. Många söker sig till Stockholm för arbete och för att kunna förverkliga sina idéer. Men om fler tillåts bygga och bo alltför nära stranden finns stor risk att allmänhetens tillträde till Mälarens och Stockholms stränder begränsas. En intressekonflikt uppstår mellan de boende och allmänhetens tillträde till stränderna.
Ett sätt att minska utbredningen och samtidig förtäta stadsmiljön vore att bygga mer på höjden på både befintliga byggnader och när nya byggander ska anläggas. Överdäckning av transportleder, ett mer effektivt utnyttjande av outnyttjade och bortglömda platser samt ett mer kreativt användande av befintliga lokaler är andra förslag på hur denna problematik kan lösas och på samma gång skapa en mer attraktiv stadsmiljö.
För att minska intressekonflikten mellan det enskilda och det allmänna anser jag att utbredning av bebyggelse och expansion av olika verksamheter ner till den strandnära zonen bör vara restriktiv. Om vi framöver vill att allmänheten ska ha tillgång till platser för bad och friluftsliv behöver vi värna attraktiva kust- och strandområden. Givetvis ska boende, entreprenörer och företagare ges bra villkor. Det blir möjligt tack vare det gemensamma intresse som förenar alla – företagare, bofasta och turister – och det handlar om allas tillgång till våra stränder och kuster som enskilda individer. Det representerar ett värde i sig. Därför bör vi fundera ett extra varv innan ett enskilt intresse ges företräde framför djur- och växtliv och allmänhetens möjlighet att röra sig fritt i skog och mark. Såväl i Stockholm som i våra övriga attraktiva kust- och strandområden.