Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om strandstädning.
På Bohuskustens strandängar betar nötkreatur och även en del får som bidrar till den biologiska mångfalden. Utan de här djuren utarmas både flora och fauna. Utan betande djur växer markerna igen och hotade arter riskerar att försvinna. Såväl växter som insekter och fåglar är beroende av betesdjuren för sin överlevnad. Det finns flera lokala varumärken av nötkött som är baserade på att vårda strandängar och övriga naturbetesmarker.
Varje år flyter omkring 6 000 kubikmeter skräp iland längs stränderna. Skräp som säkerligen många gånger dumpats med avsikt från fartyg, oljeplattformar och av mindre ansvarskännande personer. Mycket av det som flyter iland har avsändare, t ex i form av namn på fiskelådor och bolagsnamn på oljedunkar.
Det skräp som flyter i land på stränderna utgör ett hot mot de betande djurens välfärd. Vassa metallbitar och plast ger upphov till svåra skador och stort lidande hos nötkreatur. De inser inte att det är olämplig föda för dem utan sväljer det mesta som kommer i deras väg. Det är precis samma problem som lantbrukare har längs vägar där mindre nogräknade personer kastar ut skräpet genom bilfönstret; därtill kommer risken för yttre skador på betesdjuren av skräpet.
Den bohuslänska kusten är en pärla för rekreation året runt: salta bad och värmande sol, rytande höstvindar, det pudrade landskapet om vintern och vårens spirande grönska med växter i klara färger. Men nöjet att uppehålla sig längs kusten försvinner om besöket är ett besök på en dåligt skött soptipp.
Ansvaret för strandstädningen kan inte belasta kommunerna. Allra helst skall förorenarna betala, men tills vidare måste staten ta det ekonomiska ansvaret. För att stränderna skall var trevliga att besöka måste det städas kontinuerligt, och för att det skall vara möjligt behövs personal med erforderlig utrustning.