Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om kommunernas reella påverkansmöjligheter gällande nybyggnation i strandnära miljö.
Strandskyddet är utformat som ett generellt områdesskydd och bestämmelserna gäller lika över hela landet. Samtidigt råder stora variationer i hur stor del av stränderna som idag är bebyggda. I kommuner som har problem med avfolkning är bebyggelsetrycket lågt och stränderna i många fall orörda. Exempel på detta är Dalsland och Östergötland där det finns ett flertal sjöar som skyddas av strandskyddet.
Miljöbalkens regelverk kring strandskyddet kan i vissa fall vara motiverat. Det är viktigt att skydda strand samt att allmänheten har tillträde till hav, sjöar och vattendrag. För den regionala utvecklingen blir det däremot direkt hämmande. Vi efterlyser därför ett mer flexibelt och regionalt anpassat regelverk med kommunal beslutanderätt. Detta föreslås också i Stranden – en värdefull miljö (Ds 2008:21). Samtidigt föreslår samma skrivelse från Miljödepartementet att länsstyrelsen i och med en större kommunal beslutanderätt ska få ökade möjligheter till överprövning av kommunala beslut på strandskyddsområdet.
Det är positivt att besluten flyttas till kommunal nivå samt att det är länsstyrelsen och inte Naturvårdsverket som äger rätten att överklaga. På så sätt flyttas besluten närmare dem det berör. Syftet med den nya hanteringen bör dock vara att det är kommunernas ställning som ska stärkas eftersom det är kommunerna som har ansvar för den lokala utvecklingen. Kommunerna ska ha en reell påverkansmöjlighet gällande nybyggnation i strandnära miljö. Vi anser därför att bevisbördan bör ligga på länsstyrelsen i de fall överklagan sker, inte på kommunerna. Den sammanlagda lagstiftningen får därför inte utformas på så sätt att den utgör ett hinder för kommuner där det inte föreligger risk för överexploatering.