Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att effektivisera tidnings- och förpackningsinsamlingen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att kostnaderna för tidnings- och förpackningsinsamlingen ska ligga inom lagen för producentansvaret.
Trots att handeln och industrin har det lagstadgade ansvaret för insamling och återvinning av förpackningar och tidningar är det hushållen som betalar den största delen av kostnaderna. Detta och andra brister visar en undersökning som HSB, Hyresgästföreningen, Sabo och branschorganisationer har genomfört.
Producentansvaret är tänkt som ett ekonomiskt styrmedel i syfte att få producenter att miljöanpassa sina produkter så att förbrukningen av resurser minskar och påverkan på miljön minimeras. Ansvaret innefattar även att förpackningar och tidningar samlas in, transporteras bort och tas om hand på ett för miljön godtagbart sätt. Insamlingen ska vara lättillgänglig, ge god service och underlätta för dem som lämnar material för återvinning.
I förarbetena till lagen framgår att det är fastighetsnära insamling som avses och ska eftersträvas.
Kostnaderna för insamling av förpackningar drabbar boende i flerfamiljshus som är anslutna till fastighetsnära insamling, ca 46 procent av samtliga flerfamiljshus. Kostnaden uppgick vid det senaste beräkningstillfället 2005 till i genomsnitt 762 kr/lägenhet.
Av den totala kostnaden på 1,6 miljarder tar boende i flerfamiljshus ca 0,9 miljarder av kostnaden. Handeln och industrin, som är bärare av producentansvaret, tar 0,7 miljarder, alltså mindre än de boende. Kommunerna betalar ca 4 procent i form av bl.a. renhållning. Tar man i beaktande de förpackningar som finns i det vanliga hushållsavfallet står kommunerna för över 20 procent av kostnaderna.
Detta innebär att boende i flerfamiljshus får betala producentens ansvar tre gånger, som konsument, boende och skattebetalare. Den önskvärda utvecklingen mot mer fastighetsnära insamling leder till att boendesektorn i framtiden kommer att stå för ännu större andel av kostnaderna än nu. Då blir principen om producenternas ekonomiska ansvar i stort sett verkningslös.
Många kommuner kan redovisa stora problem med de s.k. återvinningsstationerna. Det är svårt att få samsyn när det gäller placering, kostnaden för iordningställande, städning, och hämtningsintervaller. Ett skäl till detta torde vara att Förpacknings- och Tidningsinsamlingen (FTI) inte har tillräckligt mandat från materialbolagen i många frågor.
Att man trots brister och ojämn fördelning av kostnaderna ändå når långt när det gäller uppsatta mål, kan till stor del förklaras av fastighetsägarnas och de boendes insatser. Här finns ett stort miljöintresse. Detta borde resultera i att FTI står för kostnaderna även för den fastighetsnära insamlingen.
Det är därför nödvändigt att arbeta för att effektivisera tidnings- och förpackningsinsamlingen samt att kostnaderna för denna ska ligga inom lagen för producentansvaret.