Riksdagen begär att regeringen återkommer till riksdagen angående samiska kvinnors rättigheter i rennäringslagstiftningen.
1866 antog riksdagen den första renbeteslagen. Avsikten var att fastställa relationen mellan renskötseln och bofasta svenskar. Genom lagen erhöll renskötande samer en särskild rätt till renskötsel samt rätt att jaga, fiska och utnyttja skogen på statens mark. 1928 års renbeteslag institutionaliserade än mer denna idé. Den tidiga lagstiftningen fick stora konsekvenser för samernas rättigheter, den individuella renbetesrätten gjordes till en kollektiv rätt för samebyarna. Dessutom var rättigheterna olika för män och kvinnor. Renskötseln sågs som ett yrke för män och den samiska kvinnans rättigheter definierades utifrån mannens ställning och om huruvida han definierades som same eller inte.
Kvinnans rättsliga status var beroende av mannens och detta system varade ända till 1971 då det så kallade husbondesystemet infördes i den nya rennäringslagstiftningen. Kvinnorna blev formellt jämställda enligt lagen, men underordnades i praktiken männen. De renar som tillhörde ett hushålls kvinnliga medlemmar kom att räknas under maken eller fadern.
Vi skriver idag år 2008 och dessa förhållanden råder fortfarande. Det är hög tid att regeringen fortast möjligt återkommer till riksdagen med en modern och jämställd rennäringslagstiftning.