Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör ta initiativ till ett stopp för statligt stöd till all fiskeverksamhet som inte är miljömässigt hållbar.
Till följd av överfiskning är den svenska fiskeflottan överetablerad. Det handlar om en överetablering i förhållande till resursbasen, fiskbeståndet, inte i förhållande till marknaden. Vissa bedömare menar att flottan skulle behöva i det närmaste halveras för att nå acceptabel lönsamhet. Det övergripande målet för den inom EU gemensamma fiskeripolitiken är att nyttjandet ska vara hållbart ur ekonomiskt, miljömässigt och socialt hänseende. Nationella regler kan medlemsländerna endast införa i begränsad omfattning.
Att vi måste återställa balansen när det gäller världens fiskbestånd är inte bara en fråga om människans önskan att kunna äta fisk även i framtiden. Det är också viktigt för hela den biologiska mångfalden.
Världsnaturfonden (WWF) rekommenderar konsumenterna att inte köpa fisk och skaldjur som finns med på Artdatabankens lista över hotade arter, den så kallade rödlistan, exempelvis abborre, hälleflundra, ål, gråsej, vissa hajar och rockor, vildlax från Östersjön, gös från insjöar, marulk, repodlade blåmusslor och tropiska räkor.
Idag förekommer olika former av statligt stöd via länsstyrelserna till olika typer av fiskeverksamhet. Men det är inte rimligt att det utbetalas statligt stöd till fiskeverksamhet som är miljömässigt ohållbar, till exempel ålfiske eller fiske av andra arter som finns på Artdatabankens rödlista.
Därför bör regeringen ta initiativ till ett stopp för statligt stöd till all fiskeverksamhet som inte är miljömässigt hållbar.