Motion till riksdagen
2008/09:MJ329
av Göran Persson i Simrishamn och Christer Adelsbo (s)

Ålens betydelse


s28126

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att en omfördelning av överskottet av ålyngel bör ske till de underutnyttjade uppväxtområdena i norra Europa.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att staten bör prioritera en satsning på utsättning av ålyngel.

  3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör påverka EU i riktningen att mer ålyngel måste sättas ut.

  4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ålen bör ges möjlighet till vandring även där det i dag finns kraftverk med hotande turbiner.1

  5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att värna om en fortsatt ålkultur med hållbart fiske, förädling och ålagillen.

1 Yrkande 4 hänvisat till CU.

Motivering

Ålen leker i Sargassohavet mellan Bermuda och Puerto Rico. Ålynglen förs efter leken mot Europa av Golfströmmen. Där växer ålen upp på kusten och i inlandsvatten. I norra Europa blir huvuddelen av ålen, som faktiskt bestämmer kön i detta stadium, honor medan de sydeuropeiska ålarna i huvudsak blir hanar. Efter 10–30 år är ålen lekmogen och vandrar över Atlanten till Sargassohavet och leker. Enligt de senaste forskningsrönen är den Europeiska ålen av ett och samma bestånd utan genetiska skillnader. Orsaken bakom nedgången är oklar, men faktorer som klimatförändringar, ändrade havsströmmar, utfiskning och miljögifter spelar säkert en avgörande roll.

Anledningen till att kommissionen nu ingripit i hur fisket efter ål går till är att ålbeståndets utveckling visar på en uppenbar risk för en total kollaps. Enligt Internationella havsforskningsrådet (Ices) som bistått EU med underlag har antalet invandrande ålyngel minskat kraftig och är nu bara 1 (!) procent av vad som tidigare vandrade in. Eftersom orsaken till tillbakagången är osäker och med tanke på att ålen har en livscykel på 10–30 år krävs såväl kraftfulla som omedelbara åtgärder.

Förslaget var tidigare att stoppa fisket efter lekvandrande ål. Dessutom föreslogs åtgärder för att underlätta ålens vandring via vattendragen ut till havet. Angående det omfattande fiske efter ålyngel som bedrivs på Atlantkusten i södra Europa föreslogs inga omedelbara åtgärder. I denna del av Europa vandrar det till skillnad från norra Europa ännu in en relativt stor mängd ålyngel. Dessa fångas i stor mängd; uppskattningsvis en och en halv miljard ålyngel fångades i början av 1990-talet. Dessa ålyngel säljs för stora pengar till ålodlingar både i Europa och i Asien där Kina är en stor odlingsnation. En viss del av ålynglen nyttjas även för direkt konsumtion i Sydeuropa.

En större omfördelning av överskottet av ålyngel bör ske till de underutnyttjade uppväxtområdena i norra Europa. Ett hållbart fiske är givetvis också nödvändigt. På så vis kan vi bygga upp ett starkt lekbestånd om 15–20 år. Då är vår förhoppning att förutsättningarna för ålen har förbättrats och att reproduktionen fungerar. Det är viktigt att värna ålen, Skånes landskapsfisk, till en fortsatt ålkultur med fiske, förädling och ålagillen.

Stockholm den 2 oktober 2008

Göran Persson i Simrishamn (s)

Christer Adelsbo (s)