Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör visa en mer välvillig och betydligt ambitiösare inställning till det nationella klimatarbetet.
Den rika delen av världen står för de största utsläppen, och det är vi som måste gå före och visa att det går att kombinera ekonomisk tillväxt med minskade utsläpp.
Socialdemokraterna har därför presenterat ett konkret program i 127 punkter för en ny klimatpolitik. Det är fullt realistiskt att Sverige kan minska utsläppen med 40 procent till år 2020 från 1990 års nivå.
Det handlar inte om att sänka levnadsstandarden eller om att vi ska sluta åka bil. Vi tror på ny teknik. Bilar behöver inte köras på bensin. Våra hushållsapparater behöver inte förbruka så mycket el. Sol, vind och vatten kan ge klimatvänlig el. Med ny teknik kommer tillväxt, nya jobb och en bättre miljö.
Det är inte ett alternativ för oss att höja skatterna för den elintensiva industrin. I stället kan vi ge företagen skattebefrielse mot att de genomför program för energieffektivisering. På det sättet kan vi både klara klimatfrågan och göra företagen mer konkurrenskraftiga.
Andelen förnybar energi behöver öka. Lokal elproduktion bör stimuleras genom sänkta inkopplingsavgifter och ökad skyldighet för nätägare att ta emot förnybar el. Den som sätter upp en vindsnurra på tomten eller installerar solceller ska kunna sälja överskottsenergin på elnätet.
Kristianstads kommun utsågs 2005 till Sveriges bästa klimatkommun av Naturskyddsföreningen. En starkt bidragande orsak till det är att kommunen beviljats statliga klimatinvesteringsbidrag (Klimp) flera år för en rad investeringar som ska leda till att Kristianstad på sikt ska bli en fossilbränslefri kommun. Bland annat har kommunen satsat på biogas, eco-driving för lantbrukare, utbyggnad av fjärrvärme, förnybar energiproduktion och bidrag till hushåll för fjärrvärmeanslutning och vindisolering.
I budgeten för 2009 minskar regeringen satsningen på kommuner, landsting och regioner i klimatarbetet med runt 750 miljoner kronor per år. Regeringen avvecklar de tidigare statsbidragen till lokala klimatinvesteringsprogram (Klimp) och mer än halverar stödet till energiinvesteringar i offentliga lokaler.
Det är beklagligt eftersom det kommer att gå ut över satsningen på kommuner och landsting som är drivande i klimatarbetet.
Lokala investeringsbidrag med samfinansiering mellan kommuner och andra parter behövs och hade kunnat behållas och förenklas betydligt. Utöver det saknas särskilda satsningar på energieffektivisering, exempelvis i miljonprogramsområden.
Det är också beklagligt rent miljömässigt att staten ligger lågt i satsningar på kollektivtrafiken.
Samtidigt måste också påpekas att det återstår att lösa hur finansiering av klimatanpassningar och naturolyckor ska delas mellan stat, kommun, fastighetsägare och försäkringsbolag.
Regeringen bör i stället visa en mer välvillig och betydligt ambitiösare inställning till det nationella klimatarbetet. Ska Sverige kunna fortsätta att vara pådrivande i det internationella klimatarbetet måste Sverige visa att vi är en mycket aktiv och seriös klimataktör på hemmaplan.