Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över möjligheterna att rötning i avloppsreningsverk och tekniska lösningar som köksavfallskvarnar räknas som fullgoda kretsloppslösningar.
I takt med att efterfrågan på alternativa bränslen ökar och priset på fossila bränslen stiger blir det mer lönsamt att producera alternativa bränslen. Genom rötning kan man utvinna metangas ur gödsel som släpper ut stora mängder metangas, vilken är en mångfalt kraftfullare växthusgas än koldioxid. Vidare kan rötning av biologiskt hushållsavfall också omvandla densamma till biogas, vilket kan användas som fordonsbränsle.
Hittills har detta varit en dyr metod med en insamlingsmetod som delvis inneburit olägenheter för brukaren i form av bland annat luktproblem. Dessutom har inte sorteringsmålen uppnåtts. Insamlingsmetoden har även inneburit att soporna många gånger körs med dubbla turer, vilket både kostar mycket och är mindre förnuftigt rent miljömässigt.
Enligt miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö ska senast år 2010 minst 35 procent av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök och butiker återvinnas genom biologisk behandling. Målet avser källsorterat matavfall till såväl hemkompostering som central behandling men inkluderar inte hushållsavfall som mals i köksavfallskvarn och transporteras i avloppsnätet till biologisk behandling i reningsverk.
Matavfall som exempelvis mals i köksavfallskvarn och rötas i avloppsreningsverk för biogasproduktion där det behandlade avloppsvattnet får ett lågt näringsämnesinnehåll och där rötresterna håller en tillräcklig kvalitet för användning som gödning är en kretsloppslösning. Sådan behandling av matavfall ska räknas som en fullgod dellösning av miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö.