Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen ger Jordbruksverket i uppdrag att lyfta fram den strukturella grunden för sambandet mellan våld mot kvinnor och barn och husdjurs situation.
För många människor är hunden ett omtyckt sällskap men också en trygghet. För andra, t.ex. kvinnor som utsätts för våld av en man i deras närhet, kan hunden tvärtom vara ett verktyg för kontroll, hot, våld och övergrepp samt ha en kvarhållande effekt. I Sverige är konsekvenserna för djur och sambandet mellan våld mot djur och kvinnor inte belyst på ett sådant genomlysande sätt som vi finner exempel på i andra länder. Veterinär och djursjukvårdare är yrkesgrupper som kan göra iakttagelser av vikt. Djurrätts- och djurskyddsorganisationer kan slå larm. Djurskyddsmyndigheten har vid ett tillfälle riktat en enkätundersökning till kvinno- och tjejjourer med anledning av indikationerna på ett samband mellan våld mot dessa grupper. Så mycket mera har inte gjorts.
Genom att vidga den gemensamma strukturella grunden för våld kan skyddsbehov identifieras och leda till en bättre livssituation för utsatta kvinnor och deras barn. Även djurskyddet skulle stärkas av ökad kunskap om våldets mekanismer och strukturer. Det Sveriges kvinnojourers Riksförbund (SKR), Roks, Svenska Djurskyddsföreningen, Djurskyddet Sverige och Djurens Rätt framfört är väl värt att beakta.
Mot denna bakgrund finner jag det angeläget att regeringen tar initiativ till att Jordbruksverket får i uppdrag att lyfta fram den strukturella grunden för sambandet mellan våld mot kvinnor och barn och husdjurs situation.