Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om lagstiftning gällande transfetter i livsmedel.
Transfetter i livsmedel bidrar till att försämra människors fysiska hälsa. Genom att de höjer människors ”dåliga kolesterol” så ökar de frekvensen av hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, allergier och astma. Visserligen har initiativ tagits för att minska användningen av transfetter. Men oerhört mycket återstår att göra.
I livsmedlens innehållsdeklarationer så brukar s.k. transfetter anges som ”härdat fett” eller ”delvis härdat fett”. Dessa fetter framställs i processer där härdning är den teknik som används. Med hjälp av värme, vätgas och nickel som katalysatorer omvandlas omättade fetter till mättade fetter.
Höga halter av transfetter finns i bl.a. pommes frites, pajer, piroger, snacks, godis, glass, ostbågar, pulvermos, tacokryddor, pulversåser och pizzamixer. Produkter som anges ha en lång hållbarhetstid innehåller för det mesta höga halter av transfetter.
I Sverige genomförs en del arbete för att minska transfetterna i livsmedel. Det handlar bl.a. om översyner av villkoren för nyckelhålsmärkning av livsmedel. Livsmedelsverket genomför ett projekt där man kartlägger transfettsyror. Syftet är att följa upp de insatser som industrin gör för att minska innehållet av transfetter. Huvudlinjen för att minska andelen transfetter är att livsmedelsindustrin ska sanera sig själv.
Men detta arbete har hittills inte gett tillräckliga resultat. Däremot har man i Danmark infört regler som gör att det inte är tillåtet med mer än 2 procent transfett i livsmedel. Detta är ett exempel på en verksam och fungerande åtgärd som även kan genomföras i Sverige. I likhet med Danmark måste en lagstiftning som reglerar användningen av transfetter i matvaror som säljs i handeln införas.