Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att tillsätta en utredning för att undersöka i vilken omfattning narkosgaser släpps ut från våra sjukhus.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att tillsätta en utredning för att ta fram förslag på vilka åtgärder som kan vidtas för att minska utsläppen av narkosgaser från sjukhusen och därigenom minska den negativa påverkan på klimatet och ozonlagret som dessa utsläpp orsakar.
Narkosgaser från sjukvården och deras påverkan på miljön är hittills sparsamt undersökta och dokumenterade, framför allt på sammantagen nationell nivå.
Med narkosgaser avses de gaser som används i samband med sövning med narkos, t.ex. Halotan, Enfluran, Desfluran, Isofluran och Sevoran.
I Sverige har flera landsting uppmärksammat frågor om narkosgaser och miljöpåverkan. I flera fall handlar det om att begränsa utsläppen i det rum där personalen verkar, alltså en arbetsmiljöfråga, men det finns också en rad olika initiativ för att begränsa utsläpp av lustgas av miljöskäl.
Enligt Naturvårdsverket har narkosgaser räknat per molekyl en långt kraftigare växthusverkan än koldioxiden, vilket innebär att de likafullt ger ett märkbart bidrag till att förstärka växthuseffekten. Liksom koldioxiden har några av fluorföreningarna dessutom så lång livslängd i atmosfären att de kommer att bidra till växthuseffekten många tusen år in i framtiden.
Det finns i dagsläget inga uppgifter om de samlade utsläppen av narkosgaser från sjukhus och andra vårdinrättningar i Sverige. Socialstyrelsen publicerade 2001 en rapport om läkemedel i miljön och eventuella hälsorisker. Syftet med rapporten var att beskriva kunskapsläget vad gäller i första hand hälsoeffekter av läkemedel i miljön.
I den vetenskapliga litteraturen har narkosgasernas inverkan på ozonlagret varit det som hittills rönt större uppmärksamhet än eventuella växthuseffekter. I Socialstyrelsens rapport framgår bl.a. följande:
”En viss typ av narkosgaser, bestående av halogenerade kolväten, har en kemisk struktur som liknar CFC- och HCFC-föreningar (hårda respektive mjuka freoner) . Det är därför troligt att narkosgaserna har en liknande förmåga att nå stratosfären innan de bryts ned. Väl i stratosfären kan de medverka till nedbrytning av ozonskiktet. På så sätt kan de bidra till ökad UV-strålning vid jordytan. Ökande utsläpp av ozonnedbrytande ämnen medför att antalet hudcancerfall och andra sjukdomar relaterade till skadlig UV-strålning ökar ytterligare.”
Med hänvisning till ovanstående anser vi i Miljöpartiet att regeringen snarast ska tillsätta en utredning för att klarlägga omfattningen och konsekvenserna av utsläppen av narkosgaser från våra sjukhus. Utredningen bör också lägga fram en handlingsplan med konkreta åtgärder för att minska narkosgasutsläppen och deras negativa påverkan på klimatet och ozonlagret.