Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om azofärger.
En uppmärksammad brittisk studie som visar att azofärgmedel tillsammans med konserveringsmedlet bensoesyra kan göra att barn blir hyperaktiva har diskuterats i EU och dess livsmedelsmyndighet Efsa. Resultatet blev att parlamentet fattade beslut om varningstexter på livsmedel som innehåller azofärger. Det innebär att läsk och godis, det som är mest attraktivt för barn, som innehåller azofärg måste märkas tydligt, ett krav som träder i kraft om cirka två år. Dessutom ska Efsa och EU-kommissionen granska färgämnena ytterligare.
Jag är övertygad om att alla föräldrar vill att det deras barn äter ska vara ofarligt. Självfallet gäller det också godis och läsk. Bara risken att starka färger i visst godis kan göra att barn får symptom som hyperaktivitet är oroande. Att det dessutom finns en vetenskaplig studie som av flera anses visa alarmerande resultat är viktigt att ha i åtanke vid den framtida hanteringen av frågan om dessa färgmedel.
EU:s beslut vad gäller azofärgerna måste därför följas mycket noga. Varningstexter är ett sätt att lösa frågan. Jag är dock tveksam till effekten – särskilt med tanke på att det är barn som är den utsatta gruppen och att dessa färger mest finns i godis och läsk.
Inställningen i framtiden bör vara en mycket restriktiv alternativt negativ inställning till all användning av azofärger i livsmedel.
Ur Nationalencyklopedin:
Vissa azofärgämnen används som livsmedelstillsats. Azofärgämnen anses kunna ge upphov till överkänslighetsreaktioner, och i Sverige var tidigare endast några få azofärgämnen godkända och då med begränsade användningsområden. Sedan maj 1999 gäller dock EU:s regler. Detta innebär att ytterligare fyra azofärgämnen nu är tillåtna i livsmedel och att de dessutom får användas i större utsträckning än tidigare. Färgen E 123 får bara användas till fiskrom och till spritdrycker, färgen E 180 bara till ätbar ostskorpa. Övriga azofärgämnen får användas till nästan alla livsmedel som färgas. Azofärgämnena deklareras i ingrediensförteckningen som färgämne t.ex. amarant eller färgämne E 123 på förpackade livsmedel. Oförpackade livsmedel, t.ex. godis som säljs i lösvikt, har ingen ingrediensförteckning, vilket kan göra det svårt att skydda barn från att få i sig azofärgämnen.