Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen noga bör följa användningen av fiskekontrollinstrument och vid behov skyndsamt vidta åtgärder för att påföljder ska vara på en nivå som behövs för ett effektivt kontrollsystem.
Fiskerilagstiftningen syftar, som anges i propositionen, bl.a. till att skapa ett hållbart nyttjade av fiskeresurserna genom att skydda fiskbestånden från överexploatering. Det krävs en fungerande och effektiv kontroll för att uppnå detta syfte.
Befogenhet att beslagta fångst eller annan egendom som redskap är en del av fiskekontrollsystemet. Systemets effektivitet beror på alla dess olika delar. Sämre funktion för en del innebär att andra delar måste stärkas för att inte systemet i sin helhet ska försvagas. I systemet ingår risk för upptäckt och påföljd vid överträdelse och påföljdens nivå. Beslagtagen fångst är en möjlig påföljd för vissa överträdelser.
EU-kommissionen har i en färsk rapport om fiskerikontrollen i EU påtalat att fiskekontrollsystemen i flera medlemsstater inte fungerar tillräckligt väl. Bland annat klagar kommissionen på att påföljden för brott mot fiskeribestämmelserna är så låga i flera länder att fiskare kan se det som ”normala driftskostnader”. Av rapporten framgår vidare att Sverige i en europeisk jämförelse hade låga påföljder för allvarliga överträdelser mot EU:s fiskeribestämmelser, ungefär en tredjedel av det europeiska genomsnittet. Sverige hade också en påfallande låg andel av upptäckta överträdelser som resulterade i någon påföljd.
EU-rapporten, som kom ut i november 2008, avser förhållandena 2006. Sedan dess har det skett förändringar i det svenska kontrollsystemet. Tidigare i år infördes möjlighet att ta ut sanktionsavgifter. Dessutom underlättades indragning av fiskelicenser vid överträdelse. Avsikten är att upptäcka överträdelser i väsentligt högre utsträckning ska resultera i påföljd. Samtidigt ändrades påföljdssystemet.
En färsk dom från tingsrätten i Varberg berör rätten att beslagta fångst. Rätten konstaterar att rätten att beslagta fångst begränsats av de ändringar i fiskelagen som trätt i kraft nu i sommar. Fiskare dömdes för att avsiktligt och upprepade gångar ha uppgett felaktig fiskart i sina rapporter. Enligt det gamla regelverket skulle överträdelserna ha setts som brott. De skulle ha kunnat resultera i påföljd i tre delar: böter, förverkande av fångst och – först efter lagakraftvunnen dom – indragen licens.
Enligt det nya regelverket skulle överträdelserna ses som överträdelse men inte brott. De skulle kunna resultera i påföljd i två delar: sanktionsavgift och (i allvarliga fall eller efter tredje tillfället) indragen licens.
Sanktionsavgifterna är mycket låga, vilket Miljöpartiet påtalade i samband med att propositionen behandlades i riksdagen. De är i många fall klart lägre än de böter som hade kunnat dömas ut enligt det tidigare systemet. De är också klart lägre än värdet av den fångst som inte längre kan beslagtas. Det kan ifrågasättas om de har någon nämnvärd förebyggande effekt, särskilt för större fartyg. Risken är att de kan komma att ses som normala driftskostnader, i linje med vad EU-kommissionen varnat för.
Det nya systemet medger inte längre att fångst kan beslagtas eller förverkas för vissa överträdelser som det kunde enligt det gamla systemet. Det nya systemet innebär således kraftigt sänkta påföljder i en del mycket viktiga fall, om inte sanktionsavgifter kompletteras med tillfälligt eller permanent indragen licens i tillräckligt stor omfattning.
EU-rapporten visar att licensindragning inte användes någon gång i Sverige under 2006. Föregående års rapport visade att licensindragning inte användes någon gång i Sverige under 2005 heller.
Den ändring av fiskelagen som beslutats i år innebär att det blir lättare för Fiskeriverket att dra in licenser tillfälligt eller permanent. Men det återstår att se hur Fiskeriverket kommer att utnyttja detta instrument. Det är nödvändigt att Fiskeriverket använder det nya instrumentet – indragen licens – aktivt för att inte den sammanlagda påföljden ska sänkas till en verkningslös nivå jämfört med den redan tidigare rätt beskedliga nivån.
Resultatet av domen i Varbergsmålet blev att fiskarna fick behålla fångsten men betala böter. Högsta fångstvärdet var över 600 000 kr. Högsta boten var 70 000 kr. Om inte Fiskeriverket använder den möjlighet att dra in licens efter lagakraftvunnen dom som finns blir resultatet som om en bankrånare får behålla bytet men betala en avgift motsvarande en bråkdel av bytet.
Propositionen beskriver en stor försiktighet hos Fiskeriverket att använda påföljdsinstrumentet beslagtagande av fisk. Enligt propositionen har Fiskeriverket uppgett att verket anser att gällande regler inte ger tillräckligt stöd för att befattningshavare hos Fiskeriverket har rätt att ta egendom efter beslut. Verket har därför beslutat att inte genomföra beslag. Samtidigt anser Sveriges Fiskares Riksförbund att den nu gällande lagstiftningen ger befogenhet att beslagta fisk.
Regeringen bör noga följa användningen av de nya och gamla fiskekontrollinstrumenten. Om den sammanlagda påföljdsnivån – sanktionsavgifter, licensindragningar och, i förekommande fall, böter och beslagtagen fångst – är för låg för att vara verkningsfull bör regeringen skyndsamt vidta åtgärder så att påföljderna är på en nivå som ger ett effektivt fiskekontrollsystem.