En grundtanke i den gröna ideologin är att ge varje människa möjlighet att utveckla sina förmågor och att få uttrycka sig fritt. För Miljöpartiet de Gröna är ett rikt och mångfasetterat kulturliv en nyckel till mänsklig livskraft. Därför är kultur något som alla måste ha rätt till. Brukarperspektivet är därför oerhört viktigt för oss, att driva en kulturpolitik som tar avstamp i de många människornas behov och möjligheter. Tillgänglighet är ett nyckelord.
Barn och ungdomar formas utifrån de värderingar de möter och de kunskaper de bibringas, men också med hjälp av de verktyg de får att hantera sina upplevelser. Kulturen har en viktig funktion att fylla i detta avseende. Miljöpartiet anser att det är viktigt att kultur i alla dess former är något vårt samhälle prioriterar. Vi ser satsningar på kultur som förebyggande investeringar för att motverka olika samhällsproblem, som ett skydd för demokratin och det öppna samhället och som en läkande kraft. Kulturen har också en roll att spela för att föra generationer och grupper, som annars inte skulle mötas, närmare varandra.
Miljöpartiet anser att det åvilar den offentliga sektorn, kommuner, landsting och stat att ta ansvar för att alla har tillgång till kultur, oavsett ålder, ekonomi och utbildningsnivå. Det är därför viktigt med en tydlig statlig politik med denna inriktning. Allra mest värnar vi barnets rätt till att aktivt kunna delta i kulturlivet. Varje barn, oavsett var barnet bor eller vem det är, ska ha möjlighet att exempelvis delta i musik- eller kulturskola.
Vi menar att staten har ett ansvar för åtgärder som kan öka incitamenten för kommunerna att bredda sin uppsökande verksamhet för att nå större grupper av barn på till exempel musik- och kulturskoleområdet. Hälsofrämjande kultur är viktig. Kultur har även förebyggande effekter, och många studier som gjorts visar också att kultur har en läkande effekt.
Miljöpartiet förespråkar en stor satsning på regionala kulturfonder för att främja det regionala kulturlivet och för att göra kulturen mer tillgänglig för fler.
Den betoning som regeringen gör av kulturskapare som potentiella entreprenörer är intressant men riskerar också att skapa en alltför snäv bild av kulturen som enbart en vara vars värde ligger i det pris den kan uppbringa. Kultur är så mycket mer.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av satsningar på hälsofrämjande kultur.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att återinföra fri entré-reformen på museer.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en utvidgning av Skapande skola-satsningen till att 2010 omfatta samtliga elever i grundskolan.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en förlängning av Accessprojektet.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vikten av ett jämställdhetsperspektiv inom kulturen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vikten av att en nationell plan för att öka tillgänglighet och tillgång till bibliotek för alla medborgare tas fram.
Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid enligt uppställning:
Miljöpartiet vill inrätta regionala kulturfonder och anslår för detta 70 miljoner kronor 2009, 125 miljoner kronor 2010 och 225 miljoner kronor 2011. Syftet med fonderna är att finansiera nya kulturprojekt, att göra kulturen tillgänglig för fler och förbättra arbetsvillkoren för kulturarbetarna. Fonderna ska administreras av länsstyrelserna som också tillsätter den kommitté som fördelar medel ur fonderna. Kommittéerna ska vara regionalt förankrade och bestå av personer med bred kunskap inom det regionala kulturlivet. Fonderna ska kunna finansiera projekt inom befintliga organisationer, av privatpersoner och av offentliga kulturinstitutioner. Projekten ska vara regionalt förankrade och skapa mervärde till den befintliga regionala kulturen.
Fördelningen ska ta hänsyn till krav på jämställdhet och bidra till att stärka barns och ungdomars skapande verksamhet och kontakten med kultur i skola och på fritiden. Medlen till de regionala kulturfonderna fördelas med ett grundstöd om 5 miljoner kronor per län och fördelas sedan jämnt med utgångspunkt i befolkningsmängd i de olika länen.
Med de regionala kulturfonderna vill vi stärka de fria kulturutövarnas ställning. Genom att Miljöpartiets satsning på kulturen läggs ut i regionala fonder så stöds ett underifrånperspektiv. Det är viktigt att pengarna verkligen når ut till det fria, banbrytande och förnyade kulturlivet.
Människan är inte enbart en biologisk maskin: hur hon mår fysiskt hänger intimt samman med hur hon mår själsligt. Stress, oro, och ångest kan skapa ohälsa liksom glädje, inspiration och självförtroende kan skapa hälsa. Kulturen har därför en viktig roll att spela som en hälsofrämjande kraft.
Det är därför viktigt att det inom vård och omsorg finns stöd och stimulans för ett rikt och mångsidigt kulturutbud även för de som vistas på vårdinstitutioner under en längre tid. Det bedrivs i dag i vissa landsting och kommuner ett omfattande arbete med att samordna, finansiera och medverka till musik, sång, dans, teater och högläsning vid vårdinstitutioner och boenden.
Verksamheten vänder sig i huvudsak till personer som vistas en längre tid på vårdinstitutioner samt till barn, ungdom och inom äldrevården. Men många kommuner och landsting prioriterar dessvärre bort kulturen i dag. Vi menar att detta är ett kortsiktigt tänkande som i längden innebär att samhället åsamkas förluster i form av ökade sjukskrivningar och mänskligt lidande.
I dag beror det i hög grad på vilket landsting en människa tillhör om hon i vård och omsorg får tillgång till kultur. Här finns större regionala skillnader än inom kultursektorn i övrigt. Vi ser att en statlig insats kan medverka till att stärka arbetsmarknaden för kulturutövare och öka samhällets nyttjandegrad av professionella skådespelare, dansare, musiker med flera yrkeskategorier. Vi vill satsa 25 miljoner kronor 2009, 50 miljoner kronor 2010 och 50 miljoner kronor 2011 på hälsofrämjande kultur inom vården, omsorgen och skolan. Medlen tillförs Kulturrådet.
Miljöpartiet anser att fri entré-reformen var mycket lyckosam. Statistiken visar att avskaffandet av reformen innebar att antalet besökare har minskat med 41 % på de museer som då omfattades av reformen. Det brukarperspektiv som Miljöpartiet vill anlägga på kulturen handlar om bred tillgänglighet av just detta slag.
Tillgången till och utnyttjandet av den kultur som finns i dag är mycket ojämn. Vi vill inte medverka till att det blir ännu mer ojämnt. Det är också samhällsekonomiskt bättre att de resurser som finns i dag används av fler.
Det är positivt att regeringen vill anslå pengar till museerna för andra, och viktiga, ändamål än fri entré, men det är också bra om de museer vi har också blir tillgängliga för en bred allmänhet.
Miljöpartiet anslår därför ytterligare 50 miljoner kronor per år till de centrala museerna för att återinföra fri entré-reformen.
Miljöpartiet anser att det är av största vikt med satsningar inom kultur som riktar sig till barn och ungdomar, varför vi tycker att regeringens satsning på Skapande skola är bra.
Även detta ryms på ett bra sätt i det brukarperspektiv vi vill anlägga på kulturen, att kulturen är till för alla och når ut brett. Det är av det skälet viktigt att eleverna får möta professionella kulturutövare i skolan. Att sammanföra kulturutövare med skolan är ett bra sätt att ta till vara den kompetens som finns hos våra professionella skådespelare, dansare, musiker med flera. Det är också viktigt att eleverna inte bara får uppleva kultur utan även ges möjlighet till egna kulturuttryck i skolan. Vi föreslår att man utvidgar satsningen till att gälla samtliga årskurser i grundskolan. För det avsätter vi 60 miljoner kronor 2010 och 120 miljoner kronor 2011.
Accessprojektet startade 2006 efter att den dåvarande regeringen avsatt medel för insatser för att ta till vara kulturarvet och öka sysselsättningen inom kulturområdet. Att behovet var stort visade sig i att antalet ansökningar var betydligt större än vad det fanns platser. Projektet har inneburit en vitalisering av kultursektorn, och en utvärdering har visat att satsningen varit framgångsrik och att den blivit mycket uppskattad hos de organisationer, föreningar och institutioner som deltagit i projektet.
Accessprojektet är en bred satsning som bland annat lett till ett rikare föreningsliv och ett ökat intresse för kultur och historia. Viktiga värden har kunnat tas om hand för att bevaras och bli tillgängliga för allmänheten.
Projektet har inneburit möjlighet till sysselsättning för kulturarbetare, främst de med en akademisk utbildning. Det är en viktig resurs för de institutioner och organisationer som fått ta del av det. Många har passat på att investera i modern teknik. Av dem som fått sysselsättning genom projektet har 41 % tidigare varit långtidsarbetslösa. En majoritet av deltagarna har varit kvinnor. I april 2007 rapporterade projektägarna att 595 av de 970 som var anställda i de olika projekten var kvinnor. I utvärderingen påpekar man vikten av fortsatta satsningar.
Eftersom alla parter varit nöjda och Kulturrådet har en etablerad struktur för att ta hand om ansökningar och förmedla platser anser vi att man bör fortsätta projektet. Vi föreslår att man inte avvecklar Accessstödet utan låter det fortsätta och anslår för detta 25 miljoner för 2010 och 2011.
Den fria scenkonsten och de regionala institutionerna är viktiga delar av landets kulturella infrastruktur. Det är viktigt med en fortsatt satsning på detta område för att bibehålla hög kvalitet och ge förutsättningar för en hög tillgänglighet och fortsatt konstnärlig utveckling på området. Vi avvisar dock de omprioriteringar regeringen föreslår och ökar dessutom ramarna något. Vi anslår 10 miljoner kronor 2009, 20 miljoner kronor 2010 och 50 miljoner kronor 2011.
Det är viktigt med ett könsmaktsperspektiv inom kulturen. Majoriteten av kulturkonsumenterna är kvinnor medan majoriteten av beslutsfattarna är män. Kultursektorn är inte förskonad från de strukturer och könsbarriärer som råder i samhället i stort. Inte minst har kvinnliga konstnärer ofta svårare att klara sig ekonomiskt än vad manliga har på grund av en strukturell snedfördelning till förmån för manliga normer och värderingar. Fördelningen av bidrag bör därför alltid ha ett tydligt könsperspektiv.
Genustänkandets frånvaro visar sig bland annat i de olika kulturella beslutsfunktionerna. Det kan gälla sådant som att myndigheter har ett otydligt uppdrag för inköpande av konst till allmänna lokaler – vilka konstnärer som får de offentliga uppdragen eller vilken typ av konst som köps in. Miljöpartiet menar att könsmaktsperspektivet måste få ett större genomslag i museernas verksamhet, inte minst för att föra vidare visionen om ökad jämställdhet mellan könen i morgondagens samhälle. Kön och genus, och även HBT-frågor, måste problematiseras såväl i utställningar och pedagogik som i dokumentation, insamlingspolicy, samlingar och organisation.
Biblioteken är vitala och centrala delar av kommunernas kulturliv och på de flesta ställen den mest besökta kulturinstitutionen. Med ett ökat behov av informationsinhämtning och en rad nya medier har biblioteken en viktig roll att fylla i dagens kunskapssamhälle. Att ge invånarna hjälp med att orientera sig i informationsflödet är en viktig insats för att skapa ett demokratiskt deltagande.
Biblioteken har också en viktig uppgift i att stimulera läsandet och väcka intresset för litteratur bland barn och ungdomar och har en funktion av mötesplats som både är mångkulturell och generationsöverskridande.
Många bibliotek har genomgått förändringar för att möta de krav och behov som dagens besökare har, vilket är positivt. Men det finns också många filialer som försvunnit, och det slår hårt mot människor och kulturliv på mindre orter.
Även om det kan hävdas att möjligheterna att besöka ett bibliotek ökat från mitten av 1990-talet genom att huvudbibliotekens öppettider ökat, så har i praktiken människors tillgång till bibliotek de senaste åren försämrats genom att filialer försvunnit och att bibliotek tar ut avgifter för olika tjänster. Detta slår hårt mot dem som bor i mindre orter, där biblioteken är små. De små biblioteksfilialerna i glesbygd eller förorter har en mycket viktig roll för att ge människor möjligheter till ett rikt litterärt liv. Statistiken visar att besöken, trots ökat öppethållande på biblioteken, minskat med nära 10 procent. Utlåningen har även den minskat. Den negativa trenden behöver vändas.
Biblioteken är en kommunal angelägenhet, men Miljöpartiet menar att staten måste ta ett samlat grepp om biblioteken som en av våra allra viktigaste kulturinstitutioner, och vi jobbar därför med att ta fram förslag som kan stärka biblioteken. Det behövs en nationell plan för att öka tillgänglighet och tillgång till bibliotek för alla medborgare. Vi vill därför ge Kulturrådet ett utvidgat uppdrag för att skapa den kunskapsbas som behövs för en sådan plan. Miljöpartiet avsätter 5 miljoner kronor för detta ändamål under 2009.
Riksteatern fyller en viktig funktion i att ge människor i hela landet möjlighet till kvalitativa teaterupplevelser, inte minst barn och ungdomar. Genom att vända sig till en bred publik och med en mångfacetterad verksamhet bidrar Riksteatern till ett rikt kulturliv i hela landet, även på de orter där det är långt till de stora nationalscenerna.
Det är därför bra att regeringen i sin budget höjer anslagsnivån för Riksteatern en smula och återställer den nivå som man nådde före fjolåret.
I den fördjupade utvärderingen av miljömålen Nu är det bråttom! konstaterar Miljömålsrådet att natur- och kulturvärden i odlingslandskapet hotas av både igenväxning och intensifiering i jordbruket. Det finns dessutom risk för att detta förvärras i framtiden. Delmålet, att ett program ska finnas för hur lantbrukets kulturhistoriskt värdefulla ekonomibyggnader kan tas till vara, hade uppnåtts 2005. Rådet konstaterar att en strategi för det fortsatta arbetet färdigställdes 2005 och att det nu återstår att genomföra strategin.
Miljömålsrådet har för sin del föreslagit ett nytt delmål, att senast 2020 ska odlingslandskapets byggnader och bebyggelsemiljöer från olika tider tas om hand så att en mångfald bibehålls. Det finns dessutom förslag till preciseringar av delmålet. Odlingslandskapets byggnader och bebyggelsemiljö utgör enligt rådet unika källor till kunskap om vår kulturmiljö och vår kulturhistoria. Rådet skriver vidare att kulturreservaten används pedagogiskt, ofta är välbesökta miljöer och därmed har en viktig funktion för att öka medborgarnas förståelse för hur den enskildas agerande kan bidra till att uppnå miljömålen i stort.
För att nå delmålet behöver Riksantikvarieämbetet mer aktivt arbeta med lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. Det behövs också mer medel för att inrätta kulturreservat samt för skötseln av kulturreservaten.
Regeringen har beslutat tillsätta en ny utredning i stället för att, som tidigare aviserat under 2008 eller 2009, lägga en proposition baserat på Miljömålsrådets underlag. Man har dessutom bestämt sig för att under 2009 minska anslaget för kulturmiljövård med 18 miljoner kronor.
För att bättre klara miljömålen inom kulturmiljövården föreslår Miljöpartiet att ytterligare 40 miljoner kronor anslås till Riksantikvarieämbetet årligen och att anslag 7:2 Bidrag till kulturmiljövård ökar med 58 miljoner kronor 2009, 65 miljoner kronor 2010 och 68 miljoner kronor 2011.