Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att se över hur ett bättre utbud av teckenspråksböcker, i första hand barn- och ungdomsböcker, kan komma till stånd.
Döva och hörselskadade barn och ungdomar borde ha samma rätt till litteratur på sina villkor som andra barn och ungdomar i samhället.
Språket har stor betydelse för både identitetsutveckling och lärande. Alla barn borde ha rätt till sagor och berättelser på sitt språk. Teckenspråk har de allra flesta döva och hörselskadade som sitt hemspråk.
Vikten av sagoläsning, berättande, språklekar och så småningom egen läsning av litteratur för språkutvecklingen poängteras ofta.
Till exempel så finns Astrid Lindgrens böcker översatta till i stort sett alla världens språk. Men att få tag på sagoböcker av Astrid Lindgren på teckenspråk är näst intill omöjligt. Av den anledningen bör en översyn göras för att se hur ett bättre utbud av teckenspråksböcker, i första hand barn- och ungdomsböcker, kan komma till stånd.