Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om samlingslokalers betydelse för utövande av den grundlagsfästa mötesfriheten.
Tillgången på samlingslokaler i form av Folkets Hus och Parker, nykterhetsrörelsens lokaler och bygdegårdarna har i ett historiskt perspektiv varit av avgörande betydelse utifrån den roll som folkrörelserna kommit att spela under 1900-talet.
Hade inte folkrörelserna skapat egna lokaler för agitationsmöten, bildningsverksamhet och social samvaro kan vi anta att mycket sett annorlunda ut i dag.
I dag är situationen en annan – vi hälsas välkomna att hålla möten och ha andra aktiviteter i en mängd olika lokaler. De föreningsdrivna samlingslokalerna spelar alltjämt en stor roll för den kommande samhällsutvecklingen.
På samma sätt som vi måste se till att hela landet har en bra infrastruktur i form av vägar, flygplatser, järnvägar, tele- och datakommunikation med mera måste vi värna den infrastruktur som står till demokratins förfogande.
God tillgång till samlingslokaler kan ses som en förutsättning för att fullt ut kunna utöva den mötesfrihet som grundlagarna tillförsäkrar oss.
Under senare år har vi sett en utveckling i många kommuner där behoven av samlingslokaler alltmer ifrågasätts, främst ur ett ekonomiskt perspektiv. Detta sker samtidigt som behovet av samlingslokaler är långt ifrån tillgodosett.