Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om statliga bidrag till politiska ungdomsförbund.
De politiska ungdomsförbunden mottar varje år stora summor i statliga bidrag. Utbetalningarna administreras av Ungdomsstyrelsen och följer samma regelverk som bidrag till andra ungdomsorganisationer, vilket bland annat innebär att statsbidragets storlek baseras på antalet medlemmar och antalet aktiva lokalavdelningar.
Begreppet ungdomsorganisationer är brett och bland de organisationer som fick statsbidrag under förra året ryms allt från politiska ungdomsförbund till religiösa organisationer och rollspelsföreningar. Syftet med bidragen är att ungdomsorganisationerna ska kunna utveckla sin verksamhet eftersom staten ansett att hela samhället vinner på att ungdomar kan påverka och är delaktiga.
När det gäller bidragen till de politiska ungdomsförbunden har det under flera års tid förekommit oegentligheter och frågetecken kring medlemsregistren. I flera av fallen kan man konstatera att medlemsregistren varit uppblåsta, och i vissa fall har Ungdomsstyrelsen krävt tillbaka pengar eftersom bidragen utbetalats på felaktiga grunder.
Man kan på goda grunder ifrågasätta varför politiska ungdomsförbund över huvud taget ska få bidrag från staten. Att utveckla politiskt engagemang hos ungdomar och fostra demokratiska ideal är så viktigt att det inte borde vara en verksamhet som är beroende av statsbidrag. Så länge den är det bör emellertid statsbidraget utformas på ett bättre sätt än i dag.
Dagens system, där medlemsantalet och antalet lokalföreningar är styrande, skapar flera problem. För att på ett rimligt sätt säkerställa riktigheten i de uppgifter ungdomsförbunden lämnar måste Ungdomsstyrelsen kontrollera medlemsregistren. I ungdomsförbundens fall blir en sådan kontroll känslig eftersom det i praktiken innebär att en statlig myndighet vill granska medlemsregistret i en politisk organisation. En sådan ordning rimmar illa med de i övrigt strikta reglerna som finns kring åsiktsregistrering.
Vidare skapar fusk och oegentligheter hos ett politiskt ungdomsförbund allmän misstro mot politiken och, i värsta fall, mot demokratin. Även de organisationer som hela tiden skött sina medlemsregister drabbas och svärtas ned i debatten. Det undergräver förtroendet för politiken och alla andra ungdomsorganisationer och motverkar i förlängningen bidragens syfte.
I flera län och regioner har de ovan beskriva problemen hanterats genom att de politiska ungdomsförbunden skilts ut från övriga ungdomsorganisationer och fått bidrag baserat på moderpartiernas mandat i kommun- eller landstingsfullmäktige. Det har undanröjt alla misstankar om fusk med medlemsregistren, och det gör dessutom att politiska ungdomsförbund inte behöver lämna ut sina medlemsregister till offentliga myndigheter.
Om de politiska ungdomsförbunden även i fortsättningen ska erhålla statsbidrag bör ett liknande system införas på nationell nivå. Det skulle betyda att bidragen till ungdomsförbunden skulle baseras på moderpartiernas mandat i riksdagen.