Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om folkbildningens möjligheter att arbeta för ett ökat valdeltagande i EU-valet samt en fördjupad debatt om vad medlemskapet i Europeiska unionen innebär.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om folkbildningens möjligheter att öka föräldrars egen kunskap om matematik, naturkunskap och teknik som stöd i svensk utbildning.
Svensk folkbildning har spelat, och spelar, en stor och viktig roll för demokratins utveckling i Sverige. Folkbildningen har också spelat, och spelar, roll för synen på lärande. Tack vare folkbildningens möjligheter har många människor fått ny och ökad kunskap. Den har ökat människors makt över sina egna liv. Många har fått möjligheter att påverka sin egen livssituation och inspirerats till samhällsengagemang.
Folkhögskolor och studieförbund ska vara drivkrafter för lokal och regional mobilisering och utveckling. Samarbetet med olika aktörer i det civila samhället, näringslivet och den offentliga sektorn är viktigt och ska fortsätta att utvecklas, i sökandet efter lösningar på samhällsproblem och för att skapa en hållbar samhällsutveckling.
Folkbildningen vilar på ett orubbligt signum. Den ska vara fri och obunden. Det hindrar inte att folkbildningen i sin roll som aktör för samhällsutveckling och förändring kan ha en nära och god dialog med offentliga myndigheter och näringsliv. Tvärtom, i sin fria och obundna roll kan folkbildningen agera kraftfullt med ett underifrånperspektiv. Och folkbildningens aktörer når långt och brett ut i det svenska samhället. Nio olika studieförbund arrangerar över hela landet cirka 285 000 studiecirklar med totalt nära två miljoner deltagare samt cirka 250 000 kulturprogram med nära 15 miljoner besökare/deltagare. 148 olika folkhögskolor har varje termin cirka 26 500 deltagare i långa kurser och cirka 80 000 deltagare i korta kurser.
Staten har utifrån denna grundhållning under många år förstått vikten av att fördjupa samtalet om demokrati och samhällsutveckling genom att stödja folkbildningens organisationer med ett generellt statsbidrag och med särskilda medel för särskilda satsningar.
Inom två områden skulle folkbildningens aktörer kunna spela en betydelsefull roll i det svenska samhällslivet: inför och i samband med Sveriges roll som EU:s ordförande andra halvåret 2009. Vi vet att valdeltagandet i EU-valet tyvärr har varit lågt. Alla önskar vi se en positiv utveckling som innebär ett ökat valdeltagande. Samtidigt behövs en fördjupad debatt om vad medlemskapet i Europeiska unionen innebär och hur Sverige som medlemsland kan spela en aktiv roll. Inom detta område skulle folkbildningens aktörer kunna spela en roll som få andra organisationer klarar, genom att folkbildningen når så långt och så brett ut i det svenska samhället.
Det andra området rör vikten av att stärka intresset för matematik, naturvetenskap och teknik. Vi är medvetna om att intresset för dessa ämnen bör stärkas. Särskilt viktigt är det att detta arbete förstärks i förskolan, i grundskolan och i gymnasieskolan. För att lyckas med detta krävs många olika åtgärder såsom lärarutbildning och lärarfortbildning. Men för att lyckas fullt ut krävs också att föräldrar engageras i detta arbete genom att deras intresse för och kunskapen om matematik, naturkunskap och teknik ökas. Vi vet att många föräldrar idag upplever det som svårt att stötta sina barn inom dessa ämnesområden. Här skulle folkbildningens aktörer kunna spela en viktig roll, särskilt studieförbunden som kan mobilisera och nå ut till många föräldrar.
Inom båda dessa områden borde staten se möjligheter att få till stånd ett ”särskilt kunskapslyft”. Därför borde staten ta initiativ till en dialog med folkbildningens aktörer, utan att för den skull tumma på principen om folkbildningens fria och obundna roll.