Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ansvaret för Visingsborgs slottsruin.
På Visingsö hörs ännu historiens vingslag! En gång var ön centrum i Sveriges historia. Här, på Näs, byggdes Sveriges äldsta kungaborg, ett ointagligt fäste under fejderna mellan de Sverkerska och Erikska ätterna. Under 1100- och 1200-talen vistades kungarna ofta på Visingsö. År 1561 upphöjdes Gustav Vasas systerson, Per Brahe d ä, till grevevärdighet och förlänades bl.a. Visingsö. Där finns många spår från Braheätten. Bland annat lät Per Brahe uppföra 1600-talsslottet Visingsborg, som blev nav i ätten Brahes väldiga grevskap.
Till Näs och Johan I:s hov kom den store isländske sagoberättaren Snorre Sturlasson på besök och i en av de isländska sagorna omtalas Visingsö och ”dess ansenliga slott, där konungen förvarar sina dyrbarheter och som är det starkaste i hela riket”. På 1100-och 1200-talen vistades kungarna ofta på Visingsö. Många av medeltidskungarna ändade sina dagar där, t.ex. Erik Knutsson (hetsig feber), Johan Sverkersson (sotdöden) och Magnus Ladulås (sjukdom).
Visingsborgs slottsruin har länge varit en mycket stor turistattraktion på Visingsö. Slottsruinen och dess omgivningar vittnar både om Sveriges och om grevskapets historia. Borgen besöks varje år av 400 000 turister. Nu håller ruinen av det gamla slottet på att vittra sönder. Det sker sakta men säkert och hittills har inget kunnat stoppa förfallet. Länsstyrelsen i Jönköpings län har ett par gånger beslutat att stänga ruinen för allmänheten. Man vill inte ta på sitt ansvar att besökare riskerar att skadas på grund av bristande underhållsarbete. Ansvaret för underhållet av Visingsborg vilar hos Riksantikvarieämbetet.
Eftersom ruinen håller på att vittra sönder krävs åtgärder. Det handlar om att bevara viktiga delar av vår svenska historia och också att vårda en stor attraktion på Visingsö. Statens fastighetsverk förvaltar Sveriges nationalbyggnader och fria marker, slott och kungsgårdar m.m. Det är därför rimligt att ansvaret för Visingsborgs slottsruin förs över från Riksantikvarieämbetet till Statens fastighetsverk.