Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att följa upp hur beslutet utfallit att ge det finska språket och fyra andra språk minoritetsstatus.
År 1999 antog riksdagen proposition 1998/99:143 Nationella minoriteter i Sverige, vilken bland annat gav finska språket status som officiellt minoritetsspråk i Sverige. De andra minoritetsspråken är tornedalsfinska/meänkieli, samiska, romani chib och jiddisch. Trots att det snart gått tio år sedan beslutet, finns det anledning att ifrågasätta om lagen fått den verkan den förtjänar.
I Dalarnas län bor ett stort antal svenskar med finska rötter, som har finska som modersmål eller andraspråk. Tvåspråkigheten är berikande och spelar en viktig roll i bland annat identitetsskapandet för sverigefinska barn. Mer kan dock göras för att uppnå det mål den ovan nämnda propositionen syftade till.
Våren 2005 kom Sverigefinska språknämndens rapport Omfattningen och kvaliteten av finskspråkig information publicerad av svenska myndigheter 2004. Rapporten bygger på en utvärdering av finska texter på statliga och kommunala myndigheters hemsidor, med hänsyn till informationens omfattning och språkliga kvalitet. Information på finska, som är det överlägset största av de fem minoritetsspråken, återfinns endast i en omfattning som motsvarar 700 A 4-sidor på 64 myndighetssidor. Det är fler myndigheter som inte har någon information alls på det finska språket på sina hemsidor än de som har det.
I dag finns flera institutioner som arbetar med det finska språket som minoritetsspråk i Sverige, t.ex. Sverigefinska språknämnden och Finskt språk- och kulturcentrum vid Mälardalens högskola.
Nästa år högtidlighålls 200-årsminnet av att Sverige och Finland skildes åt såsom ett gemensamt rike, då Finland blev ett storhertigdöme inom ramen för tsar-Ryssland. Det finska språket har genom den unika, gemensamma 600-åriga historien som ett rike, Sverige-Finland, en unik ställning i vårt land.
Detta förstärktes under andra världskriget med de 60 000 krigsbarnen från Finland, samt den stora arbetskraftsinvandringen av finska och svenskspråkiga finländare från vårt östra grannland med början under 1950-talet. Dessutom har en inte obetydlig del av Norrbottens län finska som huvudspråk.
Nu är det angeläget att stärka det finska språkets ställning i Sverige ytterligare, och utvärdera hur beslutet att ge det finska språket minoritetsstatus utfallit i praktiken.