Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att fullfölja avvecklingen av reklamskatten och om att se över presstödet.
Riksdagen gav redan år 2002 regeringen till känna att reklamskatten borde avskaffas. Med budgetpropositionen för år 2006 inleddes också en avveckling av reklamskatten, dels genom en sänkning av skattesatserna, dels genom en höjning av ”fribeloppet”, dvs. det belopp på vilket ingen reklamskatt tas ut.
Alltjämt kvarstår dock konkurrenssnedvridningen mellan de reklamskattepliktiga medierna och de medier som inte omfattas av någon reklamskatteplikt alls, t.ex. radio, tv, Internet och direktreklam. Det är av likabehandlingsskäl också oacceptabelt att upprätthålla en ordning där vissa dagstidningar och tidskrifter betalar reklamskatt och andra inte.
Mediebranschen blir alltmer global och skall svenska medieföretag i en allt hårdare konkurrens fortsatt kunna vara en stark aktör måste de ges bästa möjliga förutsättningar, så att de kan konkurrera på lika villkor och framför allt inte belastas av särskilda pålagor.
Det är därför angeläget att det steg som år 2006 togs mot en avveckling av reklamskatten snarast följs av ytterligare steg så att reklamskatten en gång för alla avskaffas.
Den politiska processen kring presstödet har nu lett fram till att regeringen i 2008 års budgetproposition föreslår riksdagen att i stort genomföra de förslag i fråga om driftsstödet som tidigare föreslagits av Presskommittén (SOU 2006:8). Det finns enligt min mening dock ett behov av att mera grundligt se över villkoren för presstödet och av att förändra det.
Någon form av presstöd är också i fortsättningen motiverat, men det bör tydligare kopplas till konkreta situationer istället för den generella utformning som presstödet i dag har. Det skulle exempelvis kunna ges en inriktning som understödjer insatser som vänder sig till grupper som befinner sig i s.k. medieskugga, t.ex. invandrare och landsbygdsbor. Presskommittén diskuterade just mediesituationen för invandrare och nationella minoriteter och såväl frågan som målgruppen förtjänar att både breddas och fördjupas.
Mot den bakgrunden bör regeringen ta initiativ till en översyn av presstödets framtida inriktning. Det är i det sammanhanget viktigt att inte betrakta presstödet isolerat utan sätta in det i ett större mediepolitiskt sammanhang där också andra faktorer som moms och reklamskatt beaktas.