Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att avskaffa personvalsspärren i kommun-, landstings- och riksdagsvalen.
I dag krävs minst åtta procent av partiets röster i valkretsen för att en kandidat ska bli personvald till riksdagen. För val till kommun, landsting är motsvarande andel fem procent av partiets röstetal. Det gör att många av de valhandlingar som svenska medborgare väljer att göra på valdagen inte får någon som helst praktisk betydelse. Med den nuvarande ordningen valdes sex ledamöter in i riksdagen 2006 till följd av väljarnas kryss. En undersökning gjord av riksdagens utredningstjänst visar att totalt 78 ledamöter skulle ha valts med personröster valet 2006 med en ordning utan personvalsspärr. Förändringen av vilka kandidater som utses skulle ha påverkat alla partier utom Centerpartiet. Men istället fick de personval som väljarna gjorde bara marginellt genomslag. Det är en brist i vår demokrati.
En forskningsrapport som är gjord på uppdrag av Grundlagskommittén har konstaterat att kandidater med utländsk bakgrund hör till dem som skulle gynnas mest om personvalsspärren togs bort. Efter det senaste valet 2006 skulle antalet ledamöter med utländsk bakgrund närapå ha fördubblats, från dagens 6,0 procent (21 personer) till 11,2 procent (39 personer). Riktiga personval möjliggör för fler än de redan etablerade partitopparna att bli valda, och att avgöra vilka som ska bli valda.
Ett avskaffande av personvalsspärren skulle kräva att kandidater söker människors förtroende själva. Det skulle förbättra kontakten mellan väljare och valda. Det skulle förstärka och fördjupa demokratin och ge makten till dem som borde äga den – nämligen väljarna.