Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om översyn av integriteten i samhället.
Under de senaste åren har riksdagen beslutat om en rad åtgärder för att kunna kontrollera oss svenskar. Det har varit en utökad buggning, telefonavlyssning, trafiklagring av data m.m. och den senaste mycket heta debatten om FRA.
Var för sig har dessa åtgärder varit motiverade och oftast nödvändiga främst för att bekämpa allvarlig brottslighet.
Vi har sedan tidigare lagstiftning om bl.a. kameraövervakning av allmän plats, som genom en ökad tillämpning t.ex. på allmän plats, i köpcentrum, kollektivtrafik och taxi blivit allt vanligare i vår vardag.
I vårt allt mer digitaliserade samhälle sätter vi medborgare fler och fler elektroniska avtryck. Besöker jag en butik och betalar med kort lagras i en dator både vad jag handlat och var och när. Ringer jag i min mobiltelefon kan man lokalisera var jag befinner mig och sedan lagras var jag varit. Har man kortlås på en dörr kan också dessa fakta lagras – det kan gälla bostaden, arbetsplatsen men också hotell och andra ställen där man har kortlås. Åker man genom en betalningsportal i Stockholmstrafiken noteras det när och var man passerade denna portal.
När det gäller de flesta lagstiftningar finns oftast tydliga regler på hur länge data får sparas. Motsvarande finns inte vad gäller hur länge man får spara uppgifter från t.ex. kontokort, kundkort och nyckellås. Ingen vet hur ett kontokortbolag spar data; några tydliga regler hur dessa uppgifter ska gallras finns inte.
Jag är medveten om att utvecklingen gör att vi lever i en allt mer digitaliserad värld, men också en värld där kunskapen om tekniken blir allt mer utbredd. Brottslingar ligger oftast före rättsväsendet i kunnande om hur man ska använda ny teknik för att begå brott. Därför måste vi ha en lagstiftning som gör det möjligt för rättsväsendet att åtminstone hjälpligt inte ligga brottslingarna efter. För att värna integriteten har oftast regler om godkännande av domstol eller särskild nämnd införts.
Problemet uppstår när man staplar alla dessa, var för sig väl motiverade, regler och rutiner på varandra. Så lever vi i många delar i ett samhälle som hela tiden kan kontrollera oss, på olika sätt. De flesta företeelser har ju inte som primärt syfte att kontrollera, utan att skapa mer behaglig vardag för oss alla, men innebär ändå en kontroll.
Någon sammantagen bedömning av hur detta kontrollsamhälle påverkar oss har aldrig gjorts. Det är därför viktigt att man gör en sådan sammantagen utredning, vad det innebär, hur det påverkar, vilken nytta vi har av detta och vilka nackdelar det innebär. Det behövs nya regler för gallring av uppgifter, för tillståndsgivning eller andra skyddsregler för att vi inte helt okontrollerat ska vara bevakade dygnet runt. Det är därför viktigt att en sådan översyn av reglerna kring vår integritet i samhället sker.