Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en översyn av sekretessregler för målsägandes rättigheter att ta del av nedlagd förundersökning.
Idag hindrar förundersökningssekretessen i vissa fall målsägande från att ta del av förundersökningsprotokollet, även efter det att förundersökningen har lagts ned. Målsägande anses inte omfattas av de regler för partsinsyn som finns i sekretesslagen samtidigt som den tilltalade har full tillgång till denna förundersökning genom sitt ombud. Anledningen till att målsägande i vissa fall nekas ta del av en nedlagd förundersökning är bland annat att informationen kan vara känslig för polisens verksamhet, varför förundersökningen beläggs med sekretess. Sekretessen kan även vara beroende av behovet att skydda enskilda som nämns i förundersökningen.
Enligt min mening borde grundregeln vara att målsägande har rätt att ta del av en nedlagd förundersökning. Med dagens regler har den målsägande inte större rättigheter att ta del av en nedlagd förundersökning än vad allmänheten har. Detta verkar orimligt när målsägande är part i målet. Reglerna kring vilken information som skulle kunna skapa problem för polisens arbete bör vara tydligt formulerade och kan under sådana omständigheter plockas bort från det förundersökningsprotokoll som lämnas ut. Men resonemang och grundregler bör utgå från vad som på bästa sätt hjälper målsägande att komma vidare i sin bearbetning av en händelse. Att en förundersökning inte lyckas styrka brott behöver inte innebära att brott inte har begåtts och oavsett har upplevelsen av händelsen förmodligen varit omtumlande för målsägande.