Riksdagen beslutar om sådan ändring i sekretesslagen att alla uppgifter om besökare i riksdagen omfattas av sekretesslagens skydd.
Den svenska offentlighetsprincipen är någonting som vi alla slår vakt om.
Som riksdagsledamot är det också självklart att välkomna öppenhet gentemot myndigheter och medborgare. Vårt arbete i riksdagen både skall och måste granskas. En problematik som dock har uppstått utifrån offentlighetsprincipen är de besök som ofta sker i riksdagen när riksdagsledamöter tar emot besökare utifrån. Dessa besök registreras i riksdagens besöksregister, vilket medför att vem som helst kan begära ut dessa uppgifter genom en förfrågan, då det har blivit en offentlig handling.
Många av de besök som sker i riksdagen är informella med känslig information, vilket innebär att integritetsaspekterna för såväl riksdagsledamoten som besökaren riskerar att skadas via detta register. Det är exempelvis inte alla gånger som besökare vill visa att de besöker en ledamot från ett särskilt parti. Rätten till integritet, för såväl ledamoten som besökaren, måste därför stärkas.
Självklart skall det finnas ett besöksregister för att möjliggöra hänsyn till säkerhetsaspekter i riksdagen – man måste givetvis veta vem som kommer på besök och som vistas i riksdagens lokaler – men en alltför stor öppenhet kan samtidigt skada relationer och medföra att allt färre människor från organisationer och företag vill besöka riksdagen. Det är någonting som ingen önskar.
Resultatet av denna påtvingade offentlighet riskerar även att leda till att ledamöterna inte längre tar emot lika mycket besök i riksdagen, utan istället väljer att förlägga samtal, överläggningar och informationer från olika personer och organisationer till platser utanför riksdagshuset. Denna utveckling vore mycket olycklig.
Som skydd för den enskilde har vi i Sverige sedan 1980 sekretesslagen med uppgift att se till att känsliga och personliga uppgifter omfattas av tystnadsplikt.
I sekretesslagens (1980:100) 1 § står bland annat följande att läsa:
Denna lag innehåller bestämmelser om tystnadsplikt i det allmännas verksamhet och om förbud att lämna ut allmänna handlingar. I sistnämnda hänseende innefattar bestämmelserna begränsning i den i tryckfrihetsförordningen stadgade rätten att ta del av allmänna handlingar. Bestämmelserna avser förbud att röja uppgift, vare sig det sker muntligen eller genom att allmän handling lämnas ut eller det sker på annat sätt (sekretess). Lagen innehåller även andra föreskrifter om allmänna handlingar.
Kan man undanta kommunikation i form av information om besökare och besökt när det gäller mejl och telefon från offentlighetsprincipens villkor, bör man kunna göra detta också för ett fysiskt möte i riksdagen mellan en ledamot och en besökare.
Därför anser vi att riksdagen bör besluta om sådan ändring i sekretesslagen att alla uppgifter om besökare i riksdagen omfattas av sekretesslagens skydd. Ett förslag kan utarbetas inom berört utskott.