Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om den svenska förvaltningsmodellen.
Den svenska förvaltningsmodellen skiljer sig på ett avgörande sätt från vad som tillämpas i de flesta länder. Den mycket skarpa skiljelinjen och ansvarsfördelningen mellan departementen och myndigheterna har fördelar och nackdelar.
För de allra flesta medborgare är det svårt att förstå att ett ansvarigt statsråd inte har rätt att ingripa när ett verk eller en myndighet agerar på ett sätt som strider både mot den allmänna rättsuppfattningen och mot fattade politiska beslut. Än mer obegripligt blir det när den ansvarige ministern inte ens har rätt att uttrycka en uppfattning i den aktuella frågan. Den svenska förvaltningsmodellen skapar därför genom sitt sätt att fungera en misstro mot hela det politiska systemet och är därför i förlängningen ett hot mot demokratin.
Det är också en svårighet att få en bra demokratisk förankring i EU-samarbetet när så mycket av förhandlingsarbetet sköts av tjänstemän i verken och myndigheterna utan direkt koppling till departementen. I takt med att EU-samarbetet utvecklas så blir det allt tydligare att det finns svårigheter att tillämpa en helt annan styrningsmodell än våra samarbetspartners.
Mot den här bakgrunden är det nu motiverat att ifrågasätta om den svenska förvaltningsmodellen verkligen är den mest ändamålsenliga. Det bör därför göras en översyn av styrningen av våra verk och myndigheter. En sådan översyn bör beakta både förvaltningspraktiska och demokratiska aspekter av olika förvaltningsmodeller.