Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att stärka yttrandefriheten för privatanställda.
Alla anställda i kommuner och landsting har meddelarskydd. Det innebär att de har ett grundlagsskydd för yttrande- och informationsfrihet. De har alltså rätt att ta kontakt med massmedier och berätta om brister och missförhållanden i verksamheten utan att riskera repressalier från arbetsgivaren. Det ger trygghet för dem som vill yttra sig och påverka i arbetslivet men stärker också demokratin i stort.
Riksdagen beslutade våren 2006 att detta skydd även ska gälla anställda i de kommunala och landstingskommunala bolagen.
När tidigare offentlig verksamhet övergår i privat regi försämras den formella yttrandefriheten kraftigt. För offentlig verksamhet som läggs över i privata entreprenader finns inget meddelarskydd, trots att det rör sig om offentligt finansierad verksamhet. Att skyddet på detta sätt uteblir beroende på i vilken form det allmänna väljer att bedriva sina verksamheter är oacceptabelt.
Den självklara utgångspunkten bör vara att den yttrandefrihet och det meddelarskydd som anställda tillförsäkras mot det allmänna även ska gälla på alla privata arbetsplatser.
Privatanställda bör ha samma möjlighet att diskutera förhållandena på arbetsplatsen som offentligt anställda utan att riskera repressalier från arbetsgivaren. En anställd som avslöjar oegentligheter inom företaget måste kunna känna sig säker på att inte straffas för sin frispråkighet.
Privatanställdas yttrandefrihet har vid ett flertal tillfällen varit föremål för utredning, bland annat har det föreslagits att ett skydd för privatanställda mot ingripanden från arbetsgivaren införs i tryckfrihetsförordningen. Något beslut om detta har dock aldrig fattats. Det tycker vi är otillfredsställande.