Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en ändring av grundlagen så att den person som fyller 18 år under det år som val till riksdag, landsting och kommuner hålls anses röstberättigad.
Rösträtten bör vara kopplad till myndighetsåldern. Sedan 1974 får alla som senast valdagen fyllt 18 år rösta. Sambandet mellan rösträttsålder och myndighetsålder ska finnas kvar. Det innebär också ett samband mellan rättigheter och skyldigheter. Den dagen man förvärvar nya rättigheter, förvärvar man samtidigt nya skyldigheter. Detta är bra.
Rösträtt och valbarhet hör samman, och därför bör det vara samma åldersgräns för rösträtt och valbarhet. För att kunna inneha politiska förtroendeuppdrag måste man vara myndig. Därför ska åldersgränsen för rösträtt även fortsatt vara 18 år.
Jag anser dock att de ungdomar som fyller 18 år samma år som val hålls ska få rätt att rösta. Ungdomar födda samma år har i regel samma möjligheter att ta del av undervisning om konstitution, om politiska ideologier och partiväsende. Någon åtskillnad kunskapsmässigt finns inte mellan de på året tidigt födda respektive sent födda. Anledningen till detta undantag är att konsekvenserna för några få ungdomar, de som fyller år efter tredje söndagen i september det år det är valår, blir att de tvingas vänta till 22 års ålder innan de får rösta. Det är problematiskt ur demokratisk synpunkt. Därför bör grundlagen ändras på denna punkt.