Riksdagen begär att riksdagsstyrelsen fattar beslut om att inkludera en EU-flagga i kammarens utformning och utsmyckning, senast till det svenska ordförandeskapet i EU, andra halvåret 2009.
Nuförtiden bör man väl knappast påminna om att Sverige är medlem i Europeiska unionen, EU. Vardagen berörs av EU-beslut och EU-debatt ingår i den politiska vardagen, alldeles oavsett vad man tycker om det eller hur man röstade i folkomröstningen för snart 14 år sedan. Det folkliga stödet för medlemskapet är enligt opinionsmätningar större än någonsin. Från och med förra året är även riksdagens engagemang större och bredare än någonsin, sedan den nya riksdagsordningen trädde i kraft. Fackutskotten engagerar sig alltmer i sina frågor även där dessa omfattas av EU-beslut. Större EU-frågor debatteras nu i kammaren redan på förslagsstadiet, och förändringarna ger riksdagen större möjligheter än någonsin att påverka EU-arbetet.
EU är vardag i hela riksdagens arbete. Även det praktiska vardagsarbetet i riksdagen är nyligen förändrat, till exempel med den nya kammaren, pressrummet och foajén – allt för att visa att riksdagen även i praktiken förändras med sin tid. Nu fattas bara en sak, som redan syns i många andra parlament, i många svenska kommuner och landsting, i Regeringskansliet och utanför många svenska beskickningar utomlands – en synlig och tydlig EU-flagga i riksdagen, närmare bestämt i kammaren. Där hängs den redan i dag under särskilda EU-debatter, men numera är det inte en eller två gånger per år som EU-relaterade frågor debatteras i riksdagen utan så gott som dagligen.
Vi är väl medvetna om att frågan diskuterats vid flera tillfällen förut genom åren och då avslagits. Sådan är politiken, och sådana perioder har de flesta frågor fått genomlida innan de vunnit stöd och genomförts. EU-medlemskapet självt, för att nämna ett exempel. Nu är emellertid tillfället bättre än någonsin att fatta ett positivt beslut i denna fråga, om inte förr så senast till den 1 juli 2009 när Sverige tar över ordförandeklubban i EU.
Bland skälen för detta finns:
Breddningen av EU-engagemanget i riksdagen.
Det kommande svenska EU-ordförandeskapet.
De nationella parlamentens starkare roll i EU.
Det folkliga stödet för medlemskapet.
Alltfler internationella kontakter i och utanför EU.
Färdigställandet av en ny kammare och foajé.
Detta är inte en fråga om ja eller nej till EU eller om majoritet och opposition. Den borde inte vara kontroversiell alls. Det är helt enkelt så att vår tids riksdag inte är komplett utan en EU-flagga eftersom EU berör hela riksdagen.