Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att Europadagen den 9 maj samt dagen för val till Europaparlamentet blir allmänna flaggdagar.
Enligt förordning (1982:270) om allmänna flaggdagar är följande sjutton dagar allmänna flaggdagar i Sverige:
Nyårsdagen, den 28 januari Konungens namnsdag, den 12 mars Kronprinsessans namnsdag, påskdagen, den 30 april Konungens födelsedag, den 1 maj, pingstdagen, den 6 juni Sveriges nationaldag och svenska flaggans dag, midsommardagen, den 14 juli Kronprinsessans födelsedag, den 8 augusti Drottningens namnsdag, dag för val i hela riket till riksdagen, den 24 oktober FN-dagen, den 6 november Gustav Adolfsdagen, den 10 december Nobeldagen, den 23 december Drottningens födelsedag samt juldagen.
Av dessa kan noteras att nationaldagen och FN-dagen firas med flaggning för att markera nationens suveränitet respektive samhörighet med världssamfundet. Att dagen för val i hela riket till riksdagen är flaggdag markerar den demokratiska grund som landet vilar på, medan 1 maj och Nobeldagen har en tydlig internationell koppling.
Sedan 1995 är Sverige medlem av Europeiska unionen – ett medlemskap som omfattar val till Europaparlamentet samt ett betydande politiskt inflytande inom unionen. Därför är det rimligt att detta medlemskap också gör sin plats bemärkt bland de allmänna flaggdagarna. Europadagen den 9 maj som firas årligen med allt större engagemang är väl att jämställa med de allmänna flaggdagarna Sveriges nationaldag den 6 juni samt FN-dagen den 24 oktober. Vidare bör dagen för val till Europaparlamentet jämställas med dagen för val i hela riket till riksdagen och därmed också vara allmän flaggdag.