Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att myndighetssamverkan för att motverka prostitution och människohandel för sexuella ändamål snarast bör påbörjas.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ge Socialstyrelsen i uppdrag att noggrant kartlägga antalet flickor och kvinnor samt pojkar och män som faller offer för prostitution respektive människohandel för sexuella ändamål.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att finna åtgärder för att stoppa sexköpares efterfrågan.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att skärpa straffvärdet på sexköpslagen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att satsa på medel till forskning som ökar kunskapen om vem som faller offer för prostitution och människohandel samt även ökar kunskapen om vem som köper sex för att effektivt kunna arbeta brottsförebyggande.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om obligatoriska utbildningsinsatser för de myndigheter som kommer i kontakt med personer utsatta för prostitution.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att ändra utlänningslagen och ge permanent uppehållstillstånd till kvinnor och män utsatta för människohandel för sexuella ändamål i Sverige.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda frågan om att ge flickor och kvinnor samt pojkar och män som är utsatta för människohandel brottsofferstatus och därmed rätt till skadestånd från sexköparen och förmedlaren av kontakten.
Miljöpartiet välkomnar i huvudsak regeringens initiativ till handlingsplan med tillhörande åtgärder för att bekämpa prostitution och handel med kvinnor. Regeringen skriver att människohandel med sexuella ändamål kan betecknas som vår tids slaveri som främst drabbar unga kvinnor och flickor. Det är en helt korrekt iakttagelse. De kvinnor och flickor som är offer för människohandel som kvinnojourer, sociala myndigheter och polis möter är ofta i mycket dåligt skick och har ofta blivit våldtagna dygnet runt och hållits frihetsberövade i lägenheter under mycket undermåliga förhållanden.
Enligt FN finns idag 4 miljoner kvinnor och flickor som faller offer för människohandel med sexuella ändamål. Av dessa beräknas hälften vara minderåriga flickor. Det finns ingen övergripande kunskap om hur många flickor och kvinnor respektive pojkar och män som faller offer för prostitution och människohandel i Sverige. Detta behöver regeringen ge i uppdrag till Socialstyrelsen att utreda. Enligt uppgifter från polis och socialstyrelsen är en klar majoritet av de utsatta flickor och kvinnor och en mindre del män och pojkar. Det är dock av relevans att insatser görs och att stöd ges till pojkar och män som faller offer för prostitution och människohandel med sexuella ändamål.
Innan vi berör de olika delarna av handlingsplanen vill vi lyfta fram ett perspektiv som regeringen i huvudsak inte berör tillräckligt, nämligen sexköparna. Detta trots att regeringen uttryckligen skriver att det som primärt upprätthåller handeln med kvinnor och prostitutionen är de män som köper sig rätten till kvinnors kroppar och därmed degraderar deras människovärde till ett handelsvärde. Men desto tydligare blir då att regeringen väljer att inte beröra frågan om varför män efterfrågar att köpa sex.
Sexköparnas roll i detta system där kvinnor och flickor systematiskt används som handelsvaror utan mänskligt värde är inte tillräckligt belyst i regeringens handlingsplan. Icke desto mindre saknas även större genomgripande åtgärder för att stoppa efterfrågan på att få köpa kvinnors och flickors kroppar. Vi måste som politiker ta ett ansvar för detta samhällsproblem och fråga oss varför män, som det oftast handlar om, köper kvinnors och flickors kroppar för att få utlopp för sin sexualitet? Vi måste våga fråga oss varför detta sker, för att kunna svara på frågan om hur vi ska lösa detta.
Regeringen skriver att åtgärderna i handlingsplanen ska göras utifrån ”ett rättsligt, ett socialt och ett jämställdhetsperspektiv”. Det är således samma ”perspektiv” som presenterades i regeringens handlingsplan mot mäns våld mot kvinnor, som nu återupprepas. I stället för att erkänna att det finns strukturer som styr våra liv utifrån vilket kön vi föds med, vill regeringen fortsätta blunda inför denna grundläggande orsak till varför flickor och kvinnor kan användas som handelsvaror av män. Vi måste diskutera mansrollens betydelse i detta sammanhang också. De manlighetsnormer som styr samhället och formar våra pojkar och män. Det finns ett allvarligt samhällsproblem när män som vill ha sex inte har det med kvinnor som gör det frivilligt, utan att de i stället väljer att köpa en kvinnas kropp för att tillfredsställa sitt behov av makt och sexualitet.
Kvinnor diskrimineras och förtrycks systematiskt på samhällets alla nivåer, alltifrån de ojämställda lönerna som styr kvinnors framtid till att kvinnor utsatta för våldtäkt inte får upprättelse i rättsväsendet och till att kvinnor mördas av sina män. Mäns våld mot kvinnor är det yttersta uttrycket för detta förtryck mot kvinnor. Denna syn på varför män utöver makt och våld över kvinnor kallas för könsmaktsförståelsen. Denna borde tillämpas av regeringen.
I det följande kommenteras regeringens åtgärder inom ramen för handlingsplanen.
Regeringen behandlar i stora drag frågan om utbildningsinsatser för myndigheter i fråga om situationen för offer för prostitution och människohandel. Det som däremot saknas är övergripande åtgärder som stimulerar myndighetssamverkan för dessa individer. Det krävs idag en samverkan mellan kommun, landsting, rättsväsendet, Migrationsverket, frivilligorganisationer och övriga instanser i samhället som möter offer för prostitution och människohandel. Utan myndighetssamverkan kommer dessa kvinnor och flickor att sättas på undantag och ytterst få lida på grund av samhällets brist på organisering. Det finns idag exempel där kvinnojourer tvingats betala för återvändande till ursprungsland för kvinnor som utsatts för människohandel med sexuella ändamål. Miljöpartiet anser att denna situation inte är hållbar och att myndighetssamverkan snarast bör påbörjas.
Det har bland svenska sexköpare sedan länge varit känt att om man arresteras för sexköp kan man erkänna och därmed slippa rättegång, samt begära hos tingsrätten att få strafföreläggandet skickat till annan adress än hemadressen. På detta sätt kan män som t.ex. är gifta eller sambo fortsätta köpa kvinnors och flickors kroppar utan att familjen hemma får någon kännedom om detta. Miljöpartiet anser att det som underlättar mäns köp av kvinnors och flickors kroppar måste avskaffas, således vill vi att detta problem belyses.
Det är efterfrågan på prostitution och människohandel som skapar det samhällsproblemet det är. För att lösa detta problem måste vi se att de män som köper sex kommer från alla samhällsklasser och är representerade i alla ålderskategorier. Rättsväsendet måste prioritera arbetet med den brottskämpning som rör sexköpslagen och koppleri. Idag finns fortfarande förlegade normer som uttalas från rättsväsendets representanter om att detta brott inte är att ta på allvar. Miljöpartiet ser allvarligt på detta och är angeläget om att det förebyggande arbetet tas på allvar inom myndigheter och att brottens allvar erkänns av rättsväsendet. Vi är även angelägna om att kunskap om sexköpare, dvs. vilka det är som står för efterfrågan, ökar bland de myndigheter som berörs av arbetet mot prostitution och människohandel med sexuella ändamål.
Det faktum att sexköpslagen trädde i kraft 1999 var en stor seger för jämställdheten i Sverige. Men enligt sexköpslagen är högsta straffvärdet för sexköp sex månaders fängelse. Till denna dag har vi inte en enda fängelsedom för sexköp i Sverige. Dessutom dömdes ett justitieråd för sexköp år 2005, något som försvarades av en kollega, även han justitieråd, med att sexköp faktiskt inte är brottsligt i något annat land i världen. Det är helt klart att vi fortfarande har en lång väg att vandra för att denna lag ska tillämpas i verkligheten, och för att värderingen att kvinnors kroppar är till salu när män efterfrågar dem ska avskaffas.
Miljöpartiet välkomnar den översyn som nu sker av sexköpslagen. Vår utgångspunkt är att lagens mål och syfte ska stå kvar, det är efterfrågan som ska kriminaliseras. Men i den här processen vill vi poängtera att straffvärdet måste ses över.
Miljöpartiet anser att brottet sexköp bör tas på större allvar, och därför förespråkar vi att straffvärdet ökar till ett års fängelse och att det införs en grovhetsskala som ska bedömas utifrån omständigheterna för brottet och därmed kallas grovt sexköp.
Inom forskningen finns det idag begränsad kunskap om vem som faller offer för prostitution och människohandel med sexuella ändamål, än mer begränsad är kunskapen om pojkar och män som drabbas av detta. Det behövs ökad kunskap om de personer som riskerar att utsättas för detta, för att samhället med god kunskapsgrund aktivt ska kunna arbeta förebyggande mot att dessa personer hamnar i prostitution osv.
Parallellt med denna typ av forskning behöver vi veta mer om sexköparen. Alla myndigheter, speciellt de brottsbekämpande, bekräftar profilbilden av en sexköpare som vilken man som helst – alla åldrar och alla samhällskategorier och socialklasser är representerade bland sexköparna. Men om detta behöver vi veta mer för att med rätt brottsförebyggande verktyg bekämpa och förhindra efterfrågan av kvinnors och flickors kroppar, och i vissa fall pojkar och mäns kroppar. Eftersom kunskapen om omständigheterna och om vilka som köper sex saknas motverkar detta ett effektivt brottsbekämpningsarbete. Situationen vad gäller utbud och efterfrågan på att köpa sex behöver kartläggas i större omfattning för att skapa en bättre uppfattning om problemets omfattning.
Miljöpartiet anser att regeringen bör ge särskilda forskningsmedel för att öka kunskapen på dessa två områden.
De utbildningsinsatser som regeringen förespråkar för sociala myndigheter, frivilligorganisationer och rättsväsende om problematiken för personer som befinner sig i prostitution är på alla sätt ett steg i rätt riktning. Miljöpartiet anser dock att dessa utbildningsinsatser bör vara legio och obligatoriska för de myndigheter som i sitt arbete möter dessa kvinnor.
Idag importeras kvinnor främst från Östeuropa för att användas som föremål för människohandel med sexuella ändamål i Sverige. Dessa kvinnor får inte tillräckligt stöd av rättsväsendet när de i sin utsatta situation avkrävs deltagande för att få fast de individer som förmedlar kontakten mellan kvinnorna och sexköparna; därefter skickas de som rutin tillbaka till sina länder. Idag ger utlänningslagen möjlighet för kvinnor att få ett tillfälligt uppehållstillstånd om sex månader ifall de samarbetar med brottsutredande myndigheter. Miljöpartiet vill att de kvinnor och män som utsatts för människohandel och prostitution per automatik ska ha rätt att stanna i Sverige och därmed ges permanent uppehållstillstånd. Det är omänskligt att kräva att dessa individer ska tvingas tillbaka till en osäker framtid i sina ursprungsländer.
Det finns enligt FN idag 4 miljoner tjejer och kvinnor världen över som faller offer för kvinnohandel, och cirka hälften av dem är flickor i 15-årsåldern. Uppgifter från svenska polismyndigheter är att närmare 90 % av de flickor och kvinnor som säljer sex har blivit sexuellt utnyttjande och utsatta för mäns våld tidigare i livet. I dagens sexköpslag definieras inget offer, vilket är inkonsekvent i förhållande till det faktum att brottet att köpa sex befinner sig i kapitlet Om sexualbrott och inte kapitlet Om brott mot allmän ordning i brottsbalken. Miljöpartiet vill att regeringen utreder frågan om att ge flickor och kvinnor som är offer för människohandel brottsofferstatus. Idag har prostituerade ingen möjlighet att driva en civilrättslig skadeståndsprocess mot de män som köpt sex av dem, eftersom de inte är definierade som offer i lagtexten. Denna rätt till skadestånd bör vara självklar för den utsatta kvinnan eller flickan i relation till mannen som köper sex och den som förmedlar kontakten och bedriver människohandel.