Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 4 Rättsväsendet enligt uppställning:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om satsningar på polisen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om satsningar på Åklagarmyndigheten.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om satsningar på Kriminalvården.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om satsningar på Sveriges Domstolar.
Förra mandatperioden ökade den socialdemokratiska regeringen anslagen till rättsväsendet med drygt 5 miljarder kronor, varav knappt 2,7 miljarder gick till Polisen och Åklagarmyndigheten. Vidare utbildades 4 000 nya poliser under mandatperioden.
De borgerliga partierna gick in i valrörelsen med löften om kraftigt ökade resurser till rättsväsendet. Moderaterna lovade att satsa 3 miljarder utöver Socialdemokraternas satsningar under 2007–2008. Av de löftena blev dock inget.
Återigen kommer den moderatstyrda regeringens löften om satsningar på polisen på skam. Trots löften om att satsa på polisen och kampen mot den grova organiserade brottsligheten sänks i stället polisens anslag med drygt 100 miljoner kronor för 2009 jämfört med vad som sades i budgeten för ett år sedan. I ett läge där flera länspolismyndigheter rapporterar om underskott och civilanställda sägs upp måste medel tillföras. Därför får polisen 100 miljoner kronor mer 2009.
Vi vill också se en tydlig satsning på kampen mot den ekonomiska brottsligheten. En del av vår resursförstärkning ska gå till finanspolisen. Även Skatteverket får ökade resurser för att intensifiera arbetet mot den organiserade brossligheten och det internationella skatteundandragandet.
Vi vill dessutom öronmärka sammantaget 60 miljoner kronor, 20 miljoner per år under en treårsperiod, för att bekämpa barnpornografibrott och människohandel.
Åklagarmyndighetens verksamhet är underdimensionerad i förhållande till antalet ärenden som kommer in. Det innebär en mycket ansträngd arbetssituation. Ärendebalanserna har ökat, vilket inte är bra för rättssäkerheten. Antalet ärenden kommer att fortsätta öka. Regeringen skjuter till medel, men det är inte tillräckligt. Vi skjuter därför till ytterligare 10 miljoner för 2009 för att höja kvaliteten och minska genomströmningstiderna för ärenden.
Antalet ärenden, inte minst brottsmål ökar vid domstolarna. Nya reformer som nämndemannareformen och en modernare rättegång tar resurser. Regeringens tillskott till Sveriges domstolar är inte tillräckliga. Vi tillför ytterligare 20 miljoner kronor 2009.
Kriminalvårdens behov styrs av faktorer som brottsutvecklingen, antalet anmälda brott, polisens förmåga att klara upp brott och val av påföljd. Kriminalvårdens mål är att de intagna ska ha ett bättre utgångsläge när de lämnar fängelse och frivård än när de kom in. För att göra detta krävs det välutbildad personal, effektiva handlingsprogram, utvecklade säkerhetssystem och ett välutvecklat samarbete med andra myndigheter för att förbereda frigivning. Anslagen till Kriminalvården ökade kraftigt under den socialdemokratiska regeringen. Förra mandatperioden ökade anslagen med nästan 1,5 miljarder kronor. Vi menar att de medel regeringen tillför Kriminalvården inte är tillräckliga. Det krävs ökade resurser till behandlingsinsatser. Det behövs även bättre tillgång till psykisk vård och stöd både i häkten och på anstalterna. Vi skjuter därför till 25 miljoner kronor 2009.
Halvvägshus är ett ekonomiskt billigare alternativ än anstalt. Vi menar att regeringen måste anstränga sig för att förbättra utslussningen och öka antalet klienter i halvvägshus till minst 200. Det skulle ge Kriminalvården en besparing på ca 60 miljoner kronor per år. Det är resurser som kan användas till behandling och bättre utslussning.