Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att hatbrottsjourer bör inrättas vid samtliga landets polismyndigheter.
Hatbrotten i Sverige fortsätter att öka. Hatbrott är ett samlingsbegrepp för brott med främlingsfientliga, homofoba, antisemitiska eller islamofoba motiv. Det som förenar och kännetecknar dem är att de utgör angrepp på grundläggande mänskliga rättigheter. Att förebygga, utreda och lagföra (straffskärpningsregeln, 29 kap. 2 § 7p. BrB) hatbrott är därför en helt central uppgift för vårt rättsväsende.
Brottsförebyggande rådet (Brå) presenterar årligen statistik över förekomsten av hatbrott i Sverige. Trenden är att antalet anmälda hatbrott har ökat under den senaste 10-årsperioden. Brå menar i årets rapport (2008:15) att denna ökning kan förklaras av flera faktorer.
Dels har vissa polismyndigheter i landet arbetat aktivt med att identifiera och utreda fler hatbrott, exempelvis har det i Stockholms län införts en hatbrottsjour. Dels har myndigheterna arbetat med att höja anmälningsbenägenheten hos de olika utsatta grupperna. Vid Stockholms polismyndighet har man arbetat aktivt med att skapa en dialog med grupper, som exempelvis afrosvenskar, muslimer och romer. Att synliggöra hatbrott mot grupper är en förutsättning för det brottsförebyggande arbetet. Dessa insatser har sannolikt bidragit till att hatbrottsanmälningarna ökat. Men även i län där det inte bedrivits ett lika omfattande arbete mot hatbrott har en ökning av anmälda hatbrott skett. Detta gör att det finns anledning att anta att en faktisk ökning även ägt rum. Trots att Stockholms län har flest antal anmälda hatbrott kan man inte, utifrån resultaten i denna rapport, säga att hatbrott är en typ av brottslighet som främst finns i storstadslänen. När hänsyn tas till medelfolkmängd är det efter Stockholms län, Västmanlands och Örebro län där flest anmälningar har identifierats (med mellan 47 och 52 anmälningar per 100 000 av folkmängden).
Hatbrottsproblematiken måste tas på största allvar. Erfarenheter från bland annat Stockholm och London visar att fokusering och tilldelning av resurser gör verklig skillnad. Inte minst handlar det om att öka andelen anmälda brott som de facto leder till åtal. Inrättande av öronmärkta hatbrottsjourer vid samtliga polismyndigheter skulle sända en tydlig signal om var samhället står i dessa frågor. Därmed skapas också förutsättningar för en betydligt mer proaktiv hatbrottsbekämpning – i hela landet. Detta bör ges regeringen till känna.