Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en åldersgräns för inköp av den typ av färg, huvudsakligen sprejfärg, som klottrare använder.
Kampen mot klotter och annan skadegörelse måste föras på bred front i samhället. Det är nödvändigt med både förebyggande arbete och snabba insatser för att sanera klotter.
Klotter och annan skadegörelse har blivit ett stort samhällsproblem i många av landets kommuner. Det orsakar enorma ekonomiska skador, det förfular vår offentliga miljö och det lockar in barn och ungdomar i tidig kriminalitet.
En skärpning av lagstiftningen om klotter infördes den 1 januari 2004. Klotter ingår numera i brottskategorin skadegörelse, vilken regleras i 12 kap. brottsbalken. Lagförändringen innebar att den maximala strafflängden ökades från fängelse i sex månader till fängelse i ett år. I samband med detta kriminaliserades också försök till skadegörelse, vilket tidigare inte var straffbart. Som en följd av en ändring i polislagen gavs också polisen möjlighet att i förebyggande syfte kroppsvisitera misstänkta klottrare.
Enligt Brottsförebyggande rådet (Brå) har klotterbrotten ökat kraftigt under senare tid. 2006 var antalet anmälda klotterbrott 37 323 för att ett år senare ha ökat till 52 261, således en uppgång med 40 procent. Ökningen är särskilt allvarlig om man endast ser på klotterbrott mot kollektivtrafik. Där är uppgången hela 133 procent, från 7 857 anmälda brott 2006 till 18 316 år 2007. Dessvärre klaras majoriteten av de polisanmälda klotterbrotten aldrig upp. Endast några få procent av brotten kan bindas till någon misstänkt person.
Många ungdomar handlar sprejfärg till sin grafitti och konst i olika färgbutiker. Men färgen hamnar dessvärre också på och i byggnader, tåg, bussar etc., vilket då är fråga om ren skadegörelse. Ett sätt att minska denna typ av skadegörelse, klottret, torde vara ett förbud för personer under 18 år att köpa den typ av sprejfärg som klottrare använder.