Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att använda särskilda beredskapspolisen som en extra resurs i flera situationer än i dag.
Beredskapspolisen ingår i civilförsvaret och har till uppgift att delta i polisverksamhet som har anknytning till befolkningsskydd och räddningstjänst. Men beredskapspolisen får även tas i anspråk för andra lämpliga polisuppgifter. Beredskapspolisen kan kallas in då samhället utsätts för särskilt svåra och påfrestande situationer ur ordnings- och säkerhetssynpunkt.
Eftersom beredskapspolisen endast används i liten omfattning har intresset för verksamheten minskat. Kåren omfattar idagsläget knappt 2 000 personer. Beredskapspolisen har under senare år främst använts vid svåra situationer som uppstått i samband med extrema väderförhållanden, exempelvis vid stormar och översvämningar. Den pågående klimatförändringen innebär att sådana situationer blir allt vanligare och därmed kommer behovet av beredskapspolisen troligtvis att öka.
Beredskapspolisen är en värdefull resurs i samhället som borde utnyttjas bättre och vid flera situationer än idag. De borde exempelvis användas till bevakning vid demonstrationer eller stora publika evenemang för att frigöra polisens resurser till brottsbekämpning.
Det finns en utredning om beredskapspolisen från 2005. Utredningen föreslog att Rikspolisstyrelsen skulle få rätt att besluta när och hur beredskapspolisens resurser ska kallas in.
Ett första steg att se till så beredskapspolisen kommer samhället till gagn är att regeringen godkänner Rikspolisstyrelsens hemställan om att beslutsmandatet överförs till Rikspolisstyrelsen.