Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om en årlig skrivelse till riksdagen över samhällets åtgärder mot mäns våld mot kvinnor.
Mäns våld och sexuella övergrepp mot kvinnor är till stor del en form av dold maktutövning mellan personer som står varandra nära – i 80 procent av fallen misshandlas kvinnan av en närstående man. Både svenska och utländska studier har visat att kvinnor som utsatts för våld från en närstående man ofta har blivit det vid upprepade tillfällen. Omkring hälften av de kvinnor som uppger att de utsatts för våld säger att detta har inträffat flera gånger. Närmare en tredjedel av de kvinnor som anmäler att de varit utsatta för misshandel av en närstående gör en ny polisanmälan inom 12 månader. Varje år avlider i genomsnitt 30 kvinnor på grund av dödligt våld. Av dessa kvinnor dödas omkring 17 kvinnor av en man som de har eller haft en nära relation till. Socialstyrelsen har i en rapport från 2006 beräknat att mäns våld mot kvinnor i Sverige varje år kostar ca 3 miljarder kronor.
Mäns våld mot kvinnor är ett uttryck för en obalans i maktförhållandet mellan kvinnor och män. Ett av målen för svensk jämställdhetspolitisk är att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Regeringen lade för ett år sedan fram en handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor med många goda intentioner men fortfarande alltför få konkreta åtgärder. Vi kan se att en hel del förbättringar har skett sedan i slutet på 90-talet. Den förra regeringen tog flera initiativ till att förbättra situationen men det finns fortfarande mycket mer att göra för att motverka mäns våld mot kvinnor.
Den strategi som valts för svenskt jämställdhetsarbete kallas jämställdhetsintegrering och innebär att ett jämställdhetsperspektiv ska integreras i alla politikområden.
Vi menar att arbetet med mäns våld mot kvinnor är en viktig del i jämställdhetsarbetet. Ett solidariskt och jämställt samhälle fritt från våld ger både barn, kvinnor och män förutsättningar för ett bra liv. Intresset att följa vad som sker i frågan är stort i riksdagen men också utanför riksdagen. Det är dock mycket svårt att få en överblick av vilka framsteg som görs och hur utvecklingen ser ut eftersom frågan hanteras av ett flertal departement och myndigheter. Någon sammanställning finns inte att få. Vi anser att då frågan rör ett stort antal politikområden och är svår att få överblick över krävs en redovisning i form av en årlig regeringsskrivelse till riksdagen.