Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om informationsskyldighet om målsägandebiträde.
Målsägandebiträde är ett särskilt biträde som kan förordnas av allmän domstol för den som drabbats av ett brott när förundersökning inletts. Dessvärre har det visat sig finnas brister i hanteringen kring målsägandebiträde. Det är viktigt att ett målsägandebiträde tillhandahålls så snart som möjligt efter det att en förundersökning har inletts så att målsägande som är i behov av juridisk hjälp, information och stöd får tillgång till det, inte minst med tanke på att många kvinnor och barn som drabbats av brott inte är medvetna om den juridiska rätten till ett målsägandebiträde.
Utredningar har visat att tidpunkten då målsägandebiträdet förordnas påverkar målsägandes ställning under rättsprocessen. Det har även stor betydelse för målsägandens upplevelse av förundersökning och förhandling. Bristen ligger främst i hur information om målsägandebiträde inte ges eller att informationen inte lämnas på ett korrekt sätt. Den informationsskyldighet som föreligger präglas dessutom av en viss otydlighet och det är inte ovanligt att rättsväsendets aktörer är osäkra på vem som ska tillhandahålla denna information.
Med tanke på att målsägande träffar polis och åklagare i ett tidigt stadium i rättsprocessen torde det vara rimligt att kräva att informationsskyldigheten ska ligga hos dessa parter. Det skulle medföra en kvalitetssäkring av stöd till brottsoffer så att en effektiv förundersökning kan genomföras samtidigt som målsägandebiträdet kommer in i ett tidigt stadium.