Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av ett åtgärdsprogram mot organiserad brottslighet.
Regelverk har skärpts och de rättsvårdande myndigheterna har förstärkt sina insatser mot den organiserade brottsligheten. Men det har uppenbarligen inte varit tillräckligt, vilket har framgått det senaste halvåret, inte minst i mitt län, Östergötland. Norrköping, Åtvidaberg och Linköping har drabbats av de kriminella gängens strider och framfart i övrigt.
En del kriminella uppträder helt öppet. De markerar sin närvaro med både klädsel och skyltar. De utmanar och provocerar både allmänhet och polis och andra rättsvårdande myndigheter. Inte minst därför måste de bekämpas kraftfullt.
Åtgärder har vidtagits men mer måste göras. Det går, det visar bland annat erfarenheter från andra länder. Bland de hårdaste lagarna finns i Kanada, där man vad jag förstår har förbjudit vissa typer av kriminella gäng. I vårt grannland Danmark inleddes för några år sedan operation Al Capone. Syftet var att mobilisera samhällets alla resurser för att göra tillvaron så svår som möjligt för framför allt mc-gängen. Erfarenheterna är så här långt positiva.
Människors tilltro till rättssamhället kräver ytterligare insatser mot den organiserade brottsligheten.
Det är önskvärt med en bred parlamentarisk samsyn om åtgärderna mot den organiserade brottsligheten.
Mot denna bakgrund är det angeläget med ett i riksdagen brett förankrat åtgärdsprogram mot denna brottslighet.