Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om utbildning om hatbrott.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om vidareutbildning om hatbrott.
Trots att Sverige i många avseenden är ett öppet och tolerant samhälle så fortsätter anmälningar om hatbrott mot homo-, bi- och transpersoner, HBT-personer, att öka. Ökningen anses bero delvis på att fler idag vågar och orkar göra en anmälan, delvis på att antalet hatbrott också ökat i faktisk mening. Vid 2008 års Europride gjordes flera anmälningar om hatbrott.
Sedan 2001 ingår hatbrott som en del av den ordinarie polisutbildningen. Hatbrott är ett brott som lagstiftarna ansett som särskilt allvarligt. Med hatbrott avses att brott begåtts med motiv att kränka någon på grund av ras, hudfärg, nationalitet, etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning, och att det kan straffas hårdare än brott utan kränkningsmotiv.
Då en betydande majoritet av landets poliser är anställda före 2001 saknar stora delar av dagens poliskår kunskaper i hatbrott. Risken är därmed stor att brott som lagstiftaren ser mycket allvarligt på inte upptäcks vid en utredning. I Stockholms län har hatbrott som riktas mot HBT-personer uppmärksammats utifrån att man har en mycket större medvetenhet om hatbrott än i många andra län. Genom inrättandet av en hatbrottsjour har man både kompetens och resurser att aktivt upptäcka och utreda misstänkta hatbrott.
Carin Götblad, länspolismästare i Stockholms län, har på många olika sätt visat ett stort engagemang i frågan. Däremot så kan man inte alltid se att andra ledande företrädare för andra länspolismyndigheter visat samma engagemang. Det kan till och med vara så att man inte uppfattar att det förekommer hatbrott i särskilt stor utsträckning, och man därför har svårt att motivera vidareutbildning i frågan. Till följd av brist på utbildning missar polisen att uppmärksamma att det rör sig om ett hatbrott med homofobiskt motiv.
Rikspolisstyrelsen och Åklagarmyndigheten fick i 2007 års regleringsbrev i uppdrag att säkerställa att hatbrottsmotiv identifieras och utreds så tidigt som möjligt vid utredningar om brott där det kan finnas ett sådant motiv. Uppdraget har redovisats i samband med årsredovisningarna för 2007. Av redovisningen framgår bland annat att Rikspolisstyrelsen och Åklagarmyndigheten under året har bedrivit ett aktivt arbete med att vidareutbilda personalen i hanteringen av hatbrott. Men dessvärre visar det sig att efterfrågan på vidareutbildning i hatbrott är så låg att man tvingas ställa in kurser.
Rikspolisstyrelsen borde därför via sitt regleringsbrev få i uppdrag att vidta åtgärder för att öka samtliga polisers kompetens och förmåga att förebygga, upptäcka och utreda hatbrott. Detta för att säkerställa möjlighet till hatbrottsutbildning för de poliser som idag saknar denna kompetens. Dessutom behöver vidareutbildning i ämnet finnas med som en prioriterad fråga.