Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om statliga myndigheters behov av att samordna sin krigsplanläggning med beredskapspolisens.
Vid höjd beredskap inför ett befarat väpnat angrepp mot Sverige ska polisen förstärkas av sin beredskapspolis. Grundutbildningen av beredskapspoliser har i år förlängts från 19 till 33 dagar. Därtill genomförs en veckas repetitionsutbildning vartannat år.
Beredskapspolisen bär likadana uniformer som den ordinarie polisen och har egen modern och ändamålsenlig kommunikations- och skyddsutrustning. För att kunna utgöra ett tillskott av kapacitet måste givetvis beredskapspolisens insatsgrupper ha egna hjälmar och tunga skyddsvästar. De ska ju kunna insättas även i situationer där skjutvapen och sprängmedel förekommer.
Beredskapspolisen finansieras genom Försvarsdepartementets anslag 7:5 Krisberedskap med 10 000 tkr–20 000 tkr årligen. För fredstida mer ordinarie polisverksamhet har beredskapspolisen använts ytterligt sparsamt. Det är krigsuppgiften som varit i fokus.
Regeringen bör klargöra principerna för hur beredskapspolisen ska användas i fred, kris och krig. Därmed kan andra myndigheters planläggning för att ytterst hantera ett väpnat angrepp mot Sverige samordnas med polisens.
Krigsplanläggningen för att hantera konsekvenserna av ett väpnat angrepp mot Sverige är inte bara en militär uppgift. Det är en uppgift som kräver samordning mellan ett stort antal statliga myndigheter.