Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om dagsböter för trafikförseelser.
Bötesbeloppen för trafikförseelser höjdes kraftigt under hösten 2006 i syfte att öka trafiksäkerheten. Tanken var att en kraftig höjning skulle verka avskräckande för bilförarna. Det är dock viktigt att straffet är likvärdigt och drabbar alla samhällsgrupper lika.
De nya bötesstraffen drabbar en låginkomsttagare kraftigare än en höginkomsttagare. Till exempel utgör en bot på 4 000 kronor en fjärdedel av bruttoinkomsten för ett vårdbiträde, men endast några procent av lönen för en höginkomsttagare. Den högavlönade kan, utan att behöva ändra sina levnadsvanor, betala en bot på några tusen kronor. Den lågavlönade, arbetslöse eller pensionären kommer däremot att få stora problem med att kunna betala boten.
De nya straffskalorna är inte rättvisa då effekterna blir så olika hos de som bötfälls. Man kan också befara att en i förhållande till inkomsten låg bot motverkar syftet om bättre trafiksäkerhet. Dagsböter relaterade till inkomster borde vara ett mer rättvist straff för trafikförseelser än fasta bötesbelopp.
Rättvisan i fasta bötesbelopp har inte tidigare diskuterats eller varit föremål för granskning, då trafikböterna inte har varit särskilt höga. Genom den nu genomförda höjningen har beloppen nått en sådan nivå att de för vissa låginkomsttagare kan utgöra nära halva nettomånadslönen medan kostnaden för andra inkomsttagare är försumbar.
Att fastställande av dagsbot riskerar att belasta rättsväsendet får inte vara ett argument för orättvisa och ojämlikhet inför lagen. Det borde vara möjligt att hitta enklare metoder för att fastställa inkomstrelaterade dagsböter, inte minst med tanke på att sådana lösningar finns i andra länder.