Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om behovet av att vidta åtgärder för att Kriminalvårdens utlandsstyrka ska få professionellt och varaktigt stöd vid hemkomsten.
Det är viktigt att hela rättskedjan med poliser, åklagare, domare och kriminalvårdare kan sättas in på FN:s uppdrag för att stödja en uppbyggnad av rättsväsendet i konflikt- och postkonfliktområden. Med civil utlandsstyrka och internationell FN-utbildning kan Kriminalvården sedan 2005 bidra med professionell kunskap om fängelse, hållande av krigsfångar, utveckla påföljder och införa frivård. Ett fungerade rättsystem i dess delar är en grundläggande förutsättning också för annan samhällsutveckling. I dag finns Kriminalvårdens personal i Kongo och i Liberia som correction advisors, rådgivare/experter, i kriminalvårdsfrågor.
Kriminalvårdens utlandsstyrka har fått förhållandevis lite erkännande trots viktiga insatser. Stödjande funktioner såväl i form av personella resurser som i form av utrustning liksom strategin för att ta till vara erfarenheter från utlandsuppdraget efter hemkomsten är otillräckliga. Det professionella stödet inom Kriminalvården för utsänd personal som tjänstgör under ofta mycket svåra förhållanden måste utvecklas.
Det behövs åtgärder för att utsända inom ramen för Kriminalvårdens utlandsstyrka ska få en professionellt varaktig stödjande funktion och utrustning samt att deras erfarenheter tas till vara inom Kriminalvården vid hemkomsten.