Motion till riksdagen
2008/09:Ju245
av Peter Hultqvist och Anneli Särnblad (s)

Polishögsskola till Dalarna


s3010

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utveckla polisutbildningen till en högskoleutbildning.

  2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att beakta de goda möjligheterna för etablerandet av en polishögskola i Dalarna.

Motivering

Svensk polisutbildning behöver reformeras och utvecklas. Under de senaste tio åren har det utretts av både Rikspolisstyrelsen och särskilda utredare. I januari 2007 avbröts den utredning som Agneta Stark ansvarade för. Därefter tillsattes en ny utredare, Anders Danielsson, som ska lägga fram en ny analys över polisutbildningens förnyelsebehov.

Danielsson föreslår i utredningen en grundläggande treårig polisutbildning och en ettårig specialistutbildning på avancerad nivå. Detta är ett förslag som om det genomförs banar vägen för en ny och positiv utveckling när det gäller svensk polisutbildning. En alltmer komplex värld ökar kraven på polisens arbete när det gäller sådant som IT-brott, ekonomiska brott, integrationsbrott och multikulturella brott och våldsbrott som bl.a. är kopplade till kön.

En ny och förnyad polisutbildning bör vara en högskoleutbildning. Detta är nödvändigt eftersom samhället ständigt förändras och utvecklas. Om polisutbildningen kan utvecklas till en högskoleutbildning ges ytterligare verktyg för att framtidens poliser ska kunna verka och utvecklas i dessa ständigt föränderliga samhällsförhållanden.

Det är också viktigt att de som studerar till en polisexamen integreras i det svenska högskolesystemet. Detta är avgörande både från en social synpunkt och när det kommer till olika utbildningsmoment. I förhållande till många andra utbildningsinriktningar som lärar-, socionom- och sjuksköterskeutbildning finns beröringspunkter.

Polisutbildning på högskolenivå ger också möjligheter till forskning. Och det ökar möjligheterna att erbjuda kvalificerade fortbildningskurser. Dessutom ger en polisutbildning på högskolenivå eleverna möjlighet att använda sina studier som grund i andra högskoleutbildningar.

Polisförbundet har länge arbetat med att stärka polisens professionalitet. Det handlar då om sådant som den vetenskapliga grunden för ett yrke, utvecklingen av yrket, kontrollen av vem som får utöva yrket, självständigheten i att lösa olika typer av arbetsuppgifter och yrkesspråkets utveckling. En polisutbildning som är inordnad i högskoleväsendet stärker professionen. Att den Danielssonska utredningen markerar en ny polisutbildnings grund för forskning och forskarutbildning inom polisområdet är mycket viktigt och bra.

Några direkta och konkreta vinster med att göra polisutbildningen till en högskoleutbildning är att det blir enklare att locka nya grupper av människor till polisyrket. Rekryteringsbehovet är stort när det gäller kvinnor och människor med annan etnisk bakgrund. En höjd utbildningsnivå leder också till att svensk polisutbildning kan jämställas med förhållandet i många andra länder där utbildningen redan är en högskoleutbildning. Detta är inte minst viktigt mot bakgrund av att det internationella polissamarbetet hela tiden vidgas och utvecklas. Just förhållandet att civilanställda med högskoleutbildning anställs på ett ökat antal arbeten inom polisen är ett annat argument för att införliva polisutbildningen i högskolan. Det är också ett belägg för att kompetensbehovet utvecklas och förändras inom polisen på ett sådant sätt att polisutbildningen verkligen behöver reformeras.

Inom Högskolan Dalarna har ett omfattande program för att inrätta en modern och framtidsinriktad polisutbildning tagits fram. Utbildningen omfattar flera kurser inom samhällsvetenskap och humaniora med inriktning på en kandidatexamen på 120 poäng. Den är självfallet integrerad med aspirantutbildningen som kan organiseras som en verksamhetsförlagd utbildning i samverkan med regionens polismyndigheter. I det förslag högskolan utarbetat har områden som IT-brottslighet, kön och våld, integration–mångfald–etik, ekonomisk brottslighet och grov gängkriminalitet pekats ut som särskilda inriktningar.

Sociologi, etik, religionsvetenskap, psykologi, rättsvetenskap och idrott är inriktningar som redan finns representerade vid Högskolan Dalarna. Där finns också lärarutbildning och ett socialarbetarprogram. Polisutbildningen kan kopplas till redan väl fungerande nätverk inom skola och socialtjänst. Högskolan Dalarnas syfte är att åstadkomma en modern och framtidsinriktad polisutbildning. Självfallet finns möjligheter att göra nödvändiga anpassningar i den händelse att framtidens polisutbildning ej blir inlemmad i högskolan.

Mittdalaregionen är ett bra och spännande alternativ för lokalisering av en framtida polisutbildning. Regionen består av 149 000 invånare och omfattas av kommunerna i Ludvika, Borlänge, Säter, Gagnef och Falun. Redan nu bedrivs en distansutbildning för poliser i Ludvika. Noterbart är också att Högskolan Dalarna på det nationella planet är en av landets mest framgångsrika högskolor när det gäller distansutbildning. Det är en erfarenhet och ett kunnande som visar flexibiliteten i Högskolan Dalarnas möjligheter och kvaliteter.

Det finns också i regionen ett brett utbud av fritidsaktiviteter som kan attrahera studenter, och medelpriset för bostäder ligger i genomsnitt 400–500 kronor lägre än i de stora universitetsorterna. Den kompetens och det utvecklingsprogram som finns inom Högskolan Dalarna är en bra grund för en lokalisering av en polisutbildning till Dalarna.

Stockholm den 1 oktober 2008

Peter Hultqvist (s)

Anneli Särnblad (s)