Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda ytterligare befogenheter för polisen.
I regeringens proposition föreslås bl.a. att deltagare i en ordningsstörande folksamling ska kunna avlägsnas längre sträckor och under en längre tid än vad som hittills varit möjligt, s.k. utvidgat avlägsnande. Rörelsefriheten får dock inte inskränkas mer än två timmar för deltagare. Polisen får därmed utökade möjligheter att ingripa mot allvarligare ordningsstörningar. Regeringen har dessutom haft ambitionen att förtydliga bestämmelserna i 23 § polislagen genom att införa en ändring om geografisk anknytning till den plats där det befarade brottet tros komma att förövas.
Vi vill först konstatera att vi stöder regeringens ambitioner, men vi vill samtidigt påpeka att propositionen är otydlig vad gäller vissa uttryck. Exempelvis menar vi att regeringen på ett bättre sätt bör konkretisera vad som menas med ”i anslutning till denna plats”, som föreslås i 23 §. Det är dessutom märkligt hur regeringen väljer att nonchalera Rikspolisstyrelsens invändningar om när tidsfristen ska börja gälla för det utvidgade avlägsnandet. Regeringen skriver själv att tiden ska börja löpa då rörelsefriheten för deltagarna faktiskt inskränks. Är det en större folksamling torde det emellertid ta mer tid att samla in deltagarna. Det praktiska handhavandet med tidsfristen kan då bli problematiskt.
Vi menar dessutom att det finns anledning att se över om det går att förstärka polisens verktyg ytterligare. I dag finns det ingen egentlig möjlighet att t.ex. omhänderta grupperingar eller folksamlingar som inte utgör allmän sammankomst eller offentlig tillställning, om de stör ordningen eller utgör en påtaglig fara för att störa ordningen. Låt vara att det nu i och med regeringens förslag finns möjlighet att avlägsna personer från platsen genom utvidgat avlägsnande. En ökad möjlighet för polisen att tillfälligt omhänderta en grupp skulle kunna förebygga och förhindra situationer som leder till våldsamma ordningsstörningar. Det skulle även kunna leda till ett säkrare ingripande från polisens sida i vissa lägen, särskilt om ett utvidgat avlägsnande inte bedöms som tillräckligt. Vi menar att det finns anledning att se över om polisen bör ha verktyg som kan sättas in i ett tidigare skede för att förebygga allvarliga händelser. Ett annat polisiärt verktyg kan vara vidgat tillträdesförbud. Detta menar vi bör utredas.