Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om resurser till finanspolisen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om uppföljning av lagstiftningens effektivitet.
Regeringen presenterar i proposition 2008/09:70 en ny lag mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Vi konstaterar att det tagit tid för regeringen att komma till beslut i frågan. I februari 2006 tillsatte den socialdemokratiska regeringen en särskild utredare med uppdrag att analysera hur EU:s tredje direktiv skulle genomföras i svensk rätt. I mars 2007 redovisades uppdraget Genomförandet av tredje penningtvättsdirektivet (SOU 2007:23). Men inte förrän nu i slutet av november 2008 kan regeringen presentera en proposition.
Grov organiserad brottslighet är ett växande samhällsproblem och det finns i dag en stark koppling mellan denna typ av brottslighet och ekonomisk brottslighet. Penningtvätt är en ofrånkomlig del av nästan all kriminell verksamhet. Svarta pengar måste bli vita för att brottsligheten ska vara lyckad. Därför är det viktigt att det finns skarpa regler som motverkar penningtvätt.
Med den nya lagstiftningen, som bygger på ett direktiv från EU, skärps reglerna. Fler aktörer ska nu omfattas av reglerna, ett riskbaserat förhållningssätt introduceras, och det ställs även mer detaljerade krav på information som aktörerna ska ta reda på om sina kunder.
Endast en bråkdel av alla de företag som i dag har rapporteringsplikt rapporterar misstanke om penningtvätt till finanspolisen. Det är till och med så att antalet rapporter om misstänkt penningtvätt eller terrorismfinansiering till finanspolisen enligt lag minskar årligen sedan 2005. Det är ett problem som har sin grund i både okunnighet och ointresse från företagens sida. Det är viktigt att regeringen nu följer upp lagstiftningen i syfte att se till att den får avsedda effekter och att myndigheter har de resurser och den teknik som behövs för att nå effektivitet. Genom riktade utbildningsinsatser till företag i olika branscher som omfattas av penningtvättslagen menar vi att finanspolisen till exempel kan förbättra rapporteringen.
Dessutom menar vi att det vid denna typ av lagstiftning krävs lyhördhet och förståelse för vissa yrkesgrupper som har en särskild ställning gentemot sina klienter. Advokatyrket har t.ex. särställning. Sådant hänsynstagande har skett i delar, men samtidigt är den kritik Advokatsamfundet framfört bl.a. mot kravet på identitetskontroll i vissa fall inte tillgodosedd.
Resursfrågan är av stor vikt. Finanspolisen måste förstärkas för att kunna hantera de anmälningar den får, inte minst eftersom dessa lär bli fler med det tredje penningtvättsdirektivet. Finanspolisens samverkan med Skatteverket måste också stärkas eftersom myndigheterna var för sig besitter information som kan vara av ömsesidig nytta.
Situationen för Polisen ser oroväckande ut. Redan nästa år beräknas Polisen dras med stora underskott, nästan 800 miljoner kronor. År 2011 är det prognostiserade samlade underskottet 3 miljarder kronor. Polisen som räknat med tillskott nästa år får i stället en total neddragning på 120 miljoner kronor, jämfört med vad som utlovades så sent som för ett år sedan. Rättsväsendets och framför allt polisens stora underskott kommer att drabba all brottsbekämpande verksamhet. Förstärkningar som behövs kommer inte att kunna genomföras. Polisens underfinansiering kommer att drabba kampen mot den ekonomiska brottsligheten. De förstärkningar som behövs, inte minst inom finanspolisen, riskerar att inte bli av – tvärtom riskerar verksamheten att undermineras. Vi socialdemokrater vill satsa nära en halv miljard mer på rättsväsendet än den borgerliga regeringen gör de kommande tre åren. Vi vill ge polisen 100 miljoner kronor mer per år. Det ger finanspolisen bättre förutsättningar för att bekämpa bl.a. penningtvätt.