Riksdagen anvisar med följande ändringar i förhållande till regeringens förslag anslagen under utgiftsområde 6 Försvar enligt uppställning:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att inte föra över biståndsmedel till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
Riksdagen godkänner investeringsplanen för Försvarsmakten för 2009–2011 i enlighet med vad som anförs i motionen.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om svenskt huvudmannaskap för NBG 2011.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om Försvarsmaktens internationella insatser.
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om omstruktureringar i försvarets stödverksamheter.
Riksdagen godkänner anskaffningen av materiel under 2009 i enlighet med vad som anförs i motionen.
Riksdagen bemyndigar regeringen att disponera medel på anslag 1:1 och 1:3 i enlighet med vad som anförs i motionen.
Vi socialdemokrater vill fortsätta att modernisera och effektivisera försvaret. Genom att minimera byråkrati och effektivisera processer vill vi frigöra medel för försvarets verksamhet.
Omställningen till ett modernt, effektivt och folkligt förankrat försvar måste fortsätta. Det är en naturlig följd av försvarsbeslutet 2004. Många viktiga inriktnings- och prioriteringsbeslut måste fattas i vårens försvarsproposition. Vi socialdemokrater vill se ett fördjupat nordiskt försvarssamarbete, ett nytt personalförsörjningssystem som förmår att förena efterfrågad snabbhet med bred folklig förankring och en fortsatt utveckling av säkerhetstänkande från civilt till militärt.
Omvärldsläget har förändrats och analyserna från det måste beaktas. Kriget i Georgien, IT-attacken mot Estland, utvecklingen av krigen i Afghanistan och Irak har givit erfarenheter som måste återspeglas i den svenska försvarsplaneringen.
Vad som står klart är att ett robust samhälle klarar alla former av kriser bättre. Ett brett säkerhetsarbete ska därför fortsatt genomsyra vårt arbete från orsaksförebyggande och sårbarhetsreducerande till förhindrande, hanterande och återuppbyggande åtgärder.
Vi är övertygade om att breda politiska blocköverskridande och långsiktiga överenskommelser gynnar Sveriges säkerhetspolitik. Mot den bakgrunden har vi socialdemokrater deltagit aktivt i Försvarsberedningens arbete och där arbetat fram rapporter i bred politisk enighet. Regeringen har dock valt en oordnad process som präglats av utspel och kortsiktighet och ständigt förändrade förutsättningar för Försvarsmakten. Därmed har regeringen aktivt försämrat möjligheterna till helhetssyn, breda lösningar och långsiktighet, som historiskt har präglat svensk försvars- och säkerhetspolitik. Mona Sahlin har inbjudit till partiledaröverläggningar för att diskutera en långsiktig lösning för Sveriges försvarspolitik men inte hörsammats.
Vi socialdemokrater avser återkomma med vår syn på ett modernt, effektivt och folkligt förankrat försvar i samband med regeringens försvarsproposition.
Vi socialdemokrater menar att ett antal rationaliseringar kan göras inom Försvarsmaktens stödverksamheter och som inte påverkar försvarets förmåga. Det handlar om en sammanhållen logistikprocess som grundar sig på en helhetssyn där bland annat försvarsindustrin får axla ett större ansvar för materielsystemens tillgänglighet. Det handlar även om en effektivare statlig fastighetsförvaltning, en mer rationell planeringsprocess i enlighet med ESV:s rapport samt en överflytt av civila uppgifter från Försvarsmakten till civila myndigheter. Dessa åtgärder ger besparingar på 400 miljoner kronor 2010 och 800 miljoner kronor 2011.
I ljuset av den militära alliansfriheten är det viktigt att värna en inhemsk, svensk försvarsindustri med hög teknologisk standard. Försvarsindustrin bidrar till Sveriges oberoende. Samtidigt gagnas Sverige som industrination av en stark försvarsindustri, som dessutom bidrar med positiva spinoffeffekter.
I förra höstens budgetproposition föreslog vi en större neddragning på materielanslaget. Detta mot bakgrund av att de stora kostnaderna för inköp av JAS 39 Gripen skulle falla kraftigt under de närmaste åren när de sista JAS-flygplanen levererats. Nu har dock regeringen under det år som gått sedan vi presenterade vår förra budgetmotion föreslagit ytterligare neddragningar på försvarsmateriel – först i tilläggsbudgetpropositionen i april och nu i budgetpropositionen i september. Med dessa förslag ser vi inga ytterligare möjligheter till besparingar på försvarsmaterielområdet under den kommande budgetperioden.
När det gäller regeringens förslag i höstens budgetproposition har stora delar av dessa förslag förberetts i den så kallade genomförandegruppen i Regeringskansliet. Gruppens arbete har dock inte vägletts av den försvarsindustristrategi som regeringen hade utlovat. Vad som har legat till grund för prioriteringarna är därför högst oklart, och vi har svårt att få insyn i vad de tillfälliga besparingarna på försvarsmateriel innebär. Därför föreslår vi något mer resurser till försvarsmateriel 2009 (300 miljoner) och 2010 (100 miljoner).
Vi vill att Sverige ska bidra till fred och säkerhet globalt genom att delta vid internationella fredsfrämjande insatser. När det gäller det svenska engagemanget i Kosovo vill vi avsluta den militära insatsen Kfor, men fortsätta vårt civila engagemang. Sveriges första bataljon kom till Kosovo redan i oktober 1999 och dagens insats utgörs av den sjuttonde rotationen. Sverige har under 2008 godkänt Kosovo som stat, och det är nu hög tid att gå vidare. Därför minskar vi tillfälligt anslaget för de fredsfrämjande insatserna med 500 miljoner kronor 2009 och 250 miljoner kronor 2010. Vi är öppna för att omfördela resurser och förstärka insatsen i Afghanistan om säkerhetsläget skulle försämras.
Regeringen går i budgetpropositionen vidare och höjer ambitionsnivån ytterligare för de internationella insatserna med 650 miljoner kronor för 2009 och framåt. Vi menar att det nu behövs ett nytt inriktningsbeslut för hela försvarspolitiken – och vill därför inte göra några större justeringar av ambitionsnivå för de fredsfrämjande insatserna innan dess. Därför nöjer vi med oss att höja ambitionerna med 200 miljoner kronor per år från 2009 och framåt.
Den svenska regeringen har, tillsammans med Estland, Finland, Irland och Norge, anmält sin avsikt till EU att ställa den nordiska stridsgruppen (NBG) till EU:s förfogande för en ny beredskapsperiod under det första halvåret 2011, med Sverige som så kallad ramnation. Vi socialdemokrater är positiva till att Sverige deltar i NBG 2011. Vi menar samtidigt att Sverige, som nyligen tog ett betydande ansvar för den nordiska stridsgruppen när den stod till EU:s förfogande under första halvåret 2008 – av snabbinsatsstyrkans soldater kom 2 300 av 2 800 från Sverige – denna gång inte ska vara ramnation och ta det största ansvaret. Därför minskar vi försvarsramen med 300 miljoner kronor 2009, 700 miljoner kronor 2010 och 1 miljard kronor 2011. Som vi tidigare aviserat säger vi nej till att delta i Natos snabbinsatsstyrka (NRF).
Vi föreslår att besparingen på NBG för 2009 fördelas med 100 miljoner på anslag 1:1 och 100 miljoner på anslag 1:3. Eftersom det är oklart exakt hur kostnaderna för NBG fördelar sig föreslår vi emellertid att regeringen bemyndigas att vid behov omfördela besparingen mellan anslagen.
Vi avvisar regeringens förslag om att föra över resurser från biståndsbudgeten till anslaget för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Dessa resurser bör även fortsättningsvis hanteras över biståndsbudgeten. Se även utgiftsområde 07.